Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt jordbruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att sänka totalisatorskatten.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Svensk trav- och ridsport är en mycket stor folkrörelse och även en viktig näring. Över 500 000 personer är idag hästägare. Många ungdomar ägnar sig åt sporten. Inom travet finns ca 16 000 aktiva ungdomar och inom ridsporten närmare 40 000 ungdomar under 25 år. För många ungdomar, varav de flesta är flickor, har hästen stor betydelse för deras livskvalitet.
Det är förvånande att regeringen inte tar den stora hästnäringen på större allvar. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, ca 225.000, är idag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla. För att näringen och sporten ska kunna utvecklas så krävs att de ekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras. Det handlar om att ge lika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen och i de sociala trygghetssystemen.
För det öppna landskapet har hästen blivit betydelsefull som bl.a. betande djur, men också för att foder ska bärgas. Det är många hundratusen hektar mark som hålls öppna genom att antalet hästar har ökat i landet. Det öppna landskapet är livsviktigt för landsbygdens framtid. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en allt mer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Därför är det inte mer än rättvist att hästen klassas lika som andra djurenheter (kor, får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet öppet.
Trav- och galoppsporten omsätter 4,5 miljarder, som renderar staten moms, skatter och arbetsgivaravgifter. Dessutom omsätts 10,5 miljarder varje år i spel på hästar.
Totalisatorskatten är idag 11,2 %, vilket innebär en årlig inkomst för staten på 1,1 miljarder. I våra grannländer är totalisatorskatten lägre – Norge 3,5 %, Danmark 3,3 % och Finland 5,0 %.
Före 1995 var totalisatorskatten 10 % och ett av argumenten för att trav- och galoppsporten skulle höja totalisatorskatten var att hjälpa till att sanera statens finanser. Nu är saneringen genomförd och då bör det finnas utrymme för att sänka skatten. Vi anser därför att en översyn av totalisatorskatten bör göras. Denna synpunkt har förstärkts på ett markant sätt när vi ser på det senaste årets utveckling av trav- och galoppsportens totala ekonomi.
ATG (Aktiebolaget Trav och Galopp) har det ekonomiska huvudansvaret för trav- och galoppsport och har genom den senaste tidens vikande ekonomiska utveckling varit tvungna att utnyttja sin reservfond (Hästsportens Fond) för att nå positivt årsresultat, en åtgärd som endast kan accepteras om den är temporär. Detta har naturligtvis lett till att ATG ser över sina möjligheter till kostnadsreduceringar och effektivisering.
Dessa arbeten har bedrivits inom bolaget och dess underorganisationer en längre tid.
I nuläget kan man konstatera att administrativa rationaliseringar är genomförda, men tyvärr har det inte gett tillräckliga besparingar. Fortfarande krävs ytterligare 60–80 miljoner årligen i kostnadseffektivisering.
ATG:s krav till STC (Svenska Travsportens Centralförbund) blir därför att sporten måste klara den besparingen genom förändringar inom rådande struktur och regler för landets travsällskap.
Om struktur- och regelförändringar utmynnar i reducering av travdagar, färre tävlingstillfällen och lägre intäkter för aktiva så leder detta med sannolikhet till en negativ utveckling av hästsporten i landet.
Den positiva trend i antalet människor och i arbete och omsättningsvolym som tidigare rått alltsedan ATG:s tillkomst 1974 kommer att stoppas upp. Framför allt har travsporten en mycket stor betydelse som näring för landsbygdsbefolkningen där en stor del av invånarna ägnar sig aktivt åt sporten, är åskådare på tävlingar eller spelar på travet.
Hästsportens betydelse för arbetstillfällen, för att utveckla landsbygden samt för en bra miljö kan inte nog betonas. Hästsporten är en kultur som måste finnas kvar och ges förutsättningar för att utvecklas.
En sänkning av totalisatorskatten skulle ge travsporten och dess närliggande näringar möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Viviann Gerdin (c) |