Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett regelverk som kompenserar kött- och mjölkproduktionen i de mindre gynnade områdena.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelverket för jordbruket i norra Sverige.
Jordbruket i Dalarna har en stor potential att utvecklas som producent av såväl livsmedel som upplevelser. Få län har ett så varierat jordbrukslandskap som mitt. Produktionen är ofta sinnebilden för vad som brukar kallas för den svenska modellen för livsmedelsproduktion. Nu gäller det att vi tillsammans, företagare och politiker, ytterligare utvecklar denna resurs.
Jordbruket är ett avgörande led i en produktionskedja som sysselsätter betydligt fler människor än näringen själv. Den är basen för en omfattande verksamhet i andra näringar, främst i livsmedelsindustrin, men även hos underleverantörer i olika led. Dalarnas livsmedels- och skogssektorer med underleverantörer bidrar med drygt 8 miljarder kronor till Sveriges BNP, vilket motsvarar nästan 14 procent av länets bruttoregionalprodukt.
Jord- och skogsbrukets direkta och indirekta sysselsättningseffekter i Dalarna uppgår till 17 procent av all sysselsättning i länet. För vissa kommuner är siffran så hög som 27 procent. Den största delen av dessa arbetstillfällen finns utanför de större tätorterna. Det är alltså knappast någon underdrift att påstå att jord- och skogsbruket är motorn i utvecklingen av Dalarnas landsbygd. Ett framgångsrikt och expansivt jordbruk skapar en attraktiv och framgångsrik landsbygd. En positiv utveckling av jordbruket i Dalarna har betydelse för tillväxten i hela Dalarna.
För att skapa en positiv utveckling för jordbruket och livsmedelsindustrin behövs därför en politik som, tillsammans med näringens eget arbete, skapar tillväxt och framtidstro. Tyvärr har de senaste åren kännetecknats av att jordbruksproduktionen minskat kraftigt i norra Sverige, vilket utgör ett hot mot det öppna landskapet, ett hot mot sysselsättning inom primärproduktionen och inom livsmedelsindustrin med tillhörande näringar.
Den svenska jordbrukspolitiken har också kännetecknats av att det har lagts pålagor på näringen som innebär att det är omöjligt att konkurrera med andra länder, och för norra Sverige är konkurrensen från Finland särskilt påtaglig.
Reformeringen av EU:s jordbrukspolitik innebär också ett hot mot de mindre gynnade områdena och särskilt då norra Sverige. Därför måste hänsyn också tas till det när det svenska regelverket utformas.
En särskild hänsyn måste tas till Dalarna och övriga norra Sverige och andra mindre gynnade områden i vårt land när det svenska regelverket utformas med anledning av EU:s reformerade jordbrukspolitik. Den produktionsgren som blir mest missgynnad av reformen är mjölkproduktionen och därmed också köttproduktionen. 60–70 % av den svenska kött- och mjölkproduktionen finns inom de mindre gynnade områdena. Totalt innebär reformen att intäkterna minskar med drygt 600 miljoner kronor för svenskt lantbruk. Av denna summa faller ca 380 miljoner kronor på det mindre gynnade området. Konsekvensen av detta är att djurproduktionen försvinner från norra Sverige och södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Därför behövs det ett svenskt regelverk som kompenserar kött- och mjölkproduktionen i de mindre gynnade områdena. Det bör ges regeringen till känna.
Såväl Sverige som EU har som övergripande mål att det skall finnas ett jordbruk i hela landet respektive i hela unionen. För att klara den målsättningen är det nödvändigt med ett speciellt regelverk för jordbruket i de perifera områdena. Och i våra nordliga och glesare områden handlar det helt enkelt om att stimulera produktionen i syfte att den ej skall vika ytterligare. Om en ytterligare utglesning sker så finns det risk för en total utslagning av näringen i glesare områden. Nuvarande regelverk för jordbruket i norra Sverige behöver därför kompletteras med åtgärder som gör att produktionen stimuleras, i syfte att produktionen inte skall understiga dagens nivåer. Detta bör ges regeringen till känna.
Jordbrukets särskatter missgynnar också norra Sverige på ett särskilt sätt. Budgetpropositionens förslag innebär en rad skattehöjningar för lantbruket och har en särskild udd riktad mot norra Sverige. Jordbruket i norra Sverige kännetecknas av små och många fält utspridda över en stor areal, vilket leder till att lantbrukaren tvingas köra långa sträckor varföre en höjd diselskatt slår särskilt hårt i denna del av Sverige. Hela höjningen av skatten på eldningsolja och el kommer inte att återbetalas varför även de slår extra hårt mot norra Sverige med ett strängare klimat och en längre vinter. Höjningen av jordbrukets särskatter bör därför avvisas. Centerpartiet yrkar mer om jordbrukets konkurrensvillkor i jordbruksmotionen.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |