Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör verka för att Sverige skall fortsätta att vara drivande i utvecklingen av avgas- och bullerkrav för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och USA.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör verka för att utveckla ekonomiska och andra styrmedel för att minska utsläppen från arbetsmaskiner och expositionen för dessa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör verka för att utveckla ekonomiska och andra styrmedel för att minska bullret från arbetsmaskiner och expositionen för detta.
Miljöstörningar, såsom utsläpp och buller från olika slags arbetsmaskiner, ökar. Med arbetsmaskiner avses här vissa typer av bl.a. traktorer, grävmaskiner, motorsågar och gräsklippare.
Miljöstörningarna är inte enbart en miljöfråga utan också en fråga om arbets- och boendemiljö. I vissa arbeten/arbetsmiljöer utsätts de som arbetar med och omkring maskinerna för mycket höga doser av farliga luftföroreningar. Ofta är skyddsutrustningen undermålig eller används sällan. Boendemiljöer kan under långa tider ha sämre kvalitet på grund av buller och utsläpp från arbetsmaskiner.
För små arbetsmaskiner är både bullerkraven och utsläppskraven obefintliga och/eller omoderna. Tekniken är ofta enkel och det är svårt att utveckla reningsteknik och tystare modeller för små arbetsmaskiner. Små, bensindrivna maskiner svarar för några procent av kolväteutsläppen men det är ändå ett svårt problem eftersom de som använder maskinerna exponeras för mycket höga halter.
Den svenska marknaden för arbetsmaskiner är totalt sett mycket liten. Försäljningsvolymerna är för små för att utveckla specifika svenska produkter. Sverige kan sträva efter att importera produkter som har de bästa miljöegenskaperna som finns på världsmarknaden.
Arbetsmaskiner som grupp är mycket heterogen. Man kan t.ex. skilja mellan små och stora arbetsmaskiner. De som är mest intressanta från allmän miljösynpunkt är de stora dieseldrivna arbetsmaskinerna och snöskotrarna. De små bensindrivna arbetsmaskinerna påverkar hälsan hos dem som är i närheten av dem, men utsläppen totalt sett är mycket små.
De stora dieseldrivna arbetsmaskinerna står för ungefär en femtedel av kväveoxidutsläppen och den andelen ökar eftersom biltrafikens andel minskar i takt med att fler vägfordon har katalysator som renar bort kväveoxidutsläppen. Dessa större maskiner är dessutom en stor källa till partikelutsläpp och buller. Bullret från arbetsmaskiner är ett växande problem eftersom maskinerna inom t.ex. jordbruket tenderar att bli större och mer bullriga och används sent på kvällar och på helger.
Snöskotrar upplevs av många som ett stort bullerproblem eftersom de framförs i för övrigt tysta områden som ofta används för rekreation. Både snöskotrar och arbetsmaskiner inom skogs- och jordbruket kan höras vida omkring. De tysta områdena blir allt färre. Skärpningar i regelsystemet för bullret från snöskotrar har skett men anses av många vara otillräckliga.
Avgaskraven för större arbetsmaskiner är harmoniserade inom EU och till största delen mellan EU och USA. Dessa krav styr i huvudsak det utbud som finns på den internationella marknaden. Att dessa krav utvecklades var bland annat ett resultat av svenska påtryckningar. Regeringen och Vänsterpartiet gjorde bedömningen att det var meningslöst att införa nationella regler. Arbetet koncentrerades på det internationella regelverket utifrån svenska kunskaper och krav. De första EU-kraven för större dieseldrivna maskiner var också i sin samtid bra. Just nu pågår förhandlingar om en skärpning av dem, och även den kommande troliga skärpningen är ett steg i rätt riktning.
För små maskiner är situationen sämre. Tekniken är mycket enklare och det är svårt att få fram ren teknik för vissa grupper av maskiner. Avgaskraven för dessa maskiner behöver utvecklas. Idag är regler – om de finns – bristfälliga och föga enhetliga. Det handlar om alla aspekter – vilka bränslen som ska tillåtas, hur motorerna ska konstrueras, regler och råd för hur de ska användas etc. De små bensindrivna maskinerna svarar t.ex. för några procent av kolväteutsläppen, men dessa utsläpp är värda att uppmärksammas eftersom de som brukar maskinen eller på annat sätt utsätts för avgasutsläppen exponeras för höga halter.
Ett av problemen som vi har är att de statligt finansierade avgasundersökningarna i Sverige har minskat kraftigt. Inom EU har Sveriges roll som pådrivande minskat kraftigt under senare år. Detta trots att ambitionsnivån inom EU är låg när det gäller att utveckla maskiner med bättre prestanda när det gäller buller och utsläpp. En viktig markering är att utgångspunkten bör vara att Sverige ska fortsätta vara drivande i utvecklingen av avgas- och bullerkrav för arbetsmaskiner inom konstellationen EU och USA. Detta ska ges regeringen till känna.
Utöver de internationella reglerna finns det ett antal styrmedel som kan användas på nationell nivå:
Miljöstyrande skatter på själva produkterna har vi svårt att utveckla i dagsläget eftersom dessa maskiner är obeskattade. Istället kan man använda miljöstyrande skatter på olika sorts bränslen och bränsleförbrukning.
Upphandlingskrav är ett annat medel. Vägverket har sådana, liksom vissa kommuner. Kraven är dock skiftande. Fanns det bra samordnade upphandlingskrav på den offentliga sidan skulle det vara ett starkt styrmedel eftersom dessa beställare är en så stor del av marknaden.
Miljömärkning fungerar bra för mindre arbetsmaskiner och arbetsredskap, men miljömärkning skulle kunna utvecklas mer både till att omfatta fler produktgrupper och till att utveckla skärpta och mer enhetliga kriterier. Nordiska Svanen har tagit fram kriterier för gräsklippare vilket kan tjäna som gott exempel. Miljömärkning kan också vara en metod att främja övergången till helt annan mer miljövänlig teknik, t.ex. soldrivna eller biobränsledrivna maskiner.
Tillsynen av att avgasutrustningen hos arbetsmaskiner är obefintlig. Det finns ingen kontroll av befintliga maskiner, ej heller någon marknadskontroll som visar vad som säljs i Sverige. Även kontrollen av buller är bristfällig och slumpartad.
Slutsatsen blir att det finns ett batteri av åtgärder som Sverige kan utveckla för att förbättra situationen i landet. Det skulle också vara en god grund för det den fortsatta utvecklingen av Sveriges internationella arbete på området. Regeringen bör få i uppdrag att verka för att utveckla ekonomiska och andra styrmedel för att minska utsläppen från arbetsmaskiner och expositionen för dessa. Detta ska ges regeringen till känna.
När det gäller buller från arbetsmaskiner är situationen likartad. Regeringen bör även här få i uppdrag att verka för att utveckla ekonomiska och andra styrmedel för att minska bullret från arbetsmaskiner och expositionen för detta. Detta ska ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
Karin Svensson Smith (v) |
|
Karin Thorborg (v) |