Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av miljöbalken.
Tanken är god men resultatet farligt. Så skulle man kunna sammanfatta den nya miljöbalken. Syftet med miljöbalken – att samla miljölagstiftningen och effektivisera miljökontrollen – var säkert god, men för landets företagare och för tillväxten är resultatet av miljöbalken direkt farligt.
Oron för att bryta mot någon av miljöbalkens alla regler och drabbas av miljösanktionsavgift är stor.
I en ledare i Dagens Handel (nummer 2/2003) beskrivs en orimlig konsekvens av miljöbalken. Elektronikskrot kan i dag tas emot i butik även om kommunerna och näringslivet har kommit överens om kommunal insamling. Om konsumenten lämnar in till exempel gamla lysrör i butik så sker en ”mellanlagring av farligt avfall” i butiken. Butiksägaren måste anmäla detta minst sex veckor i förväg. Butiken räknas i detta fall som en så kallad C-anläggning som måste betala avgift, anteckna hur många lysrör som lagras, spara anteckningarna i minst fem år, begära tillstånd för att transportera bort lysrören, skriva transportdokument för varje transport om någon annan sköter transporten, följa regler om egenkontroll samt lämna årlig miljörapport! Missar butiksägaren något av kraven utgår miljösanktionsavgift på mellan 5 000 och 25 000 kronor med åtföljande anmälan till åtal.
Från och med den 1 juli 2003 drabbades ännu fler butiker av dessa krångliga miljöregler, eftersom de butiker som säljer tv-, audio- och videoapparater från och med detta datum blev skyldiga att ta tillbaka dessa varor när en kund köper en ny apparat.
Men det är inte bara handeln som drabbas. Listan på ”miljöbrottslingar” i miljöbalkens ögon kan göras lång. Detta kan inte ha varit lagstiftarens avsikt, och nu är det dags att se över balken för att få en miljölagstiftning som stödjer tillväxt och ett gott miljöarbete. Reglerna måste bli enklare att följa och handläggningstiderna måste bli kortare.
Andra konsekvenser av dagens lagstiftning är helt orimligt långa handläggningstider för nya anläggningar eller uppgraderingar av befintliga. Utbyggnad eller ombyggnad av industrier kräver helt nya tillstånd för hela anläggningen. Konsekvensen blir att nya investeringar uteblir eller läggs i andra länder.
Men även de myndigheter som skall tillämpa miljöbalken har problem med densamma. Exemplet från Dagens Handel visar också hur orimligt det blir för de tjänstemän som skall arbeta med miljöbalken. I stället för att kunna koncentrera arbetet på de viktigaste miljöfrågorna belastas kommunerna med administrativt arbete för att kontrollera att olika rapporter lämnas in. Denna orimlighet måste snarast rättas till.
Det är därför helt nödvändigt med en översyn och omarbetning av miljöbalken på dessa punkter.
|
Stockholm den 23 september 2003 |
|
|
Tobias Billström (m) |