Motion till riksdagen
2003/04:MJ12
av Lennart Fremling m.fl. (fp)

med anledning av skr. 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att allmänhetens delaktighet vad gäller miljöarbetet bör fördjupas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak skall vara minimiregler och att enskilda länder därmed skall kunna ha striktare nationella regler än vad EU föreskriver.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ökning av koldioxidutsläpp inte skall kunna kompenseras av växande skog, s.k. gröna sänkor.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör driva på för ett bredare synsätt vad avser transportsektorns miljöeffekter, t.ex. bör flyget inkluderas.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU:s skogsbruksstrategi.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige måste vara pådrivande för att EU:s nya kemikalielagstiftning skall utformas på ett mer transparent sätt.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i EU ställa högre krav på Ryssland i arbetet med att få bort undermåliga oljetransporter till havs och att få Östersjön klassat som särskilt känsligt område.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige kraftfullt skall verka för att beslut om miniminivåer för miljöskatter fattas med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet, som gäller i dag.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall verka för att utsläppsrätter för klimatpåverkande gaser ges ut enbart genom auktion för den andra handelsperioden 2008–2012.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s strukturfonder behöver reformeras.

Miljöns roll i EU-samarbetet

Vi liberaler har sedan Europasamarbetets början varit starkt övertygade om vilka unika möjligheter EU har för att minska gränsöverskridande miljöproblem. Miljön är ett tydligt exempel på frågekomplex som till stor del måste nå sina lösningar på internationell nivå. Möjligheterna till bindande överstatliga beslut, och att ställa länder till svars som inte följer och respekterar gemensamt uppsatta mål, bör inom miljöområdet utnyttjas till fullo av EU. Med rätt beslut på rätt nivåer kan EU utvecklas till världens skarpaste och vassaste miljöorganisation. Vi finner det därför glädjande att miljöfrågorna lyfts fram i förhandlingarna gällande EUs framtidskonvent.

För att på sikt verkligen kunna förbättra miljöarbetet är det av central vikt att engagemanget och delaktigheten från såväl allmänhet som myndigheter, organisationer och det politiska etablissemanget i stort fördjupas. Förändringar på miljöområdet sker först när människor har en förståelse för hur allvarliga problemen är och vilka konsekvenser de kan få för vår hälsa och framtid. Därför vill vi framhålla kopplingen mellan en bra miljöpolitik med möjligheter till hållbar och långsiktig tillväxt och därmed bättre möjligheter för Europas medborgare.

Prioriterade miljöområden

Folkpartiet delar i huvudsak regeringens bedömning om vilka områden som i dagsläget skall vara prioriterade vad gäller EU-samarbetet. Akuta miljöproblem men även ny kunskap på miljöområdet leder dock ofta till att snabba omprioriteringar på miljöområdet måste göras. Därför är det viktigt att ha en övergripande strategi för miljöarbetet inom EU. Subsidiaritetsprincipen måste vara en självklar ledstjärna på miljöområdet och miljöfrågorna måste lösas på den nivå som är lämpligast. Detta lämnar också utrymme för EU att koncentrera sig på sådana områden där gemenskapen kan göra en tydlig skillnad. Detta gäller t.ex. klimatfrågorna, kemikaliepolitiken och arbetet för att skydda marina miljöer.

Vi anser vidare att förändringar av regler inom EU som kan gynna en positiv miljöpolitik i högre grad måste prioriteras. Detta gäller t.ex. den gemensamma europeiska jordbruks- och fiskepolitiken. Vi liberaler anser att det är mycket viktigt att de EU-regler som påverkar miljöområdet i huvudsak skall vara minimiregler och att enskilda länder därmed skall kunna ha striktare nationella regler än vad EU föreskriver.

De flesta av de 15 uppsatta nationella miljömålen kommer det att bli svårt att nå i utsatt tid. Det gäller särskilt miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande skogar. Vill vi därför uppmana regeringen att än hårdare prioritera delmålen. Nedan följer vår syn på de delmål som vi finner särskilt relevanta att i detta sammanhang särskilt belysa.

Begränsad klimatpåverkan

Frågan om vårt klimat är en av vår tids viktigaste miljöfrågor och Folkpartiet anser att detta område skall ges hög prioritet. Lösningarna för att minska utsläppen av klimatgaser behöver gemensamma regler på EU-nivå och internationell nivå. Tack vare ett enträget arbete från EU:s sida kunde klimatkonventionen från Rio 1992 omsättas i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina utsläpp i form av Kyotoöverenskommelsen 1997. Ett viktigt bidrag var att EU förhandlade med USA som ett block och åtog sig en reduktion för hela unionen på 8 procent mot att USA åtog sig en minskning på 7 procent mellan 1990 och 2010. På hemmaplan återföll EU dock i nationell huggsexa och fördelade utsläppsreduktionerna mellan medlemsländerna efter förhandlingar. De flesta länder måste minska medan några tillåts öka sin utsläpp. Danmark ska minska sina utsläpp med 21 procent, medan Grekland får öka med 25 procent. Tyvärr har Kyotoöverenskommelsen ännu inte trätt i kraft.

För att genomföra rationella åtgärder måste EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för koldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta bromsklossarna mot en sådan utveckling. Anledningen är att socialdemokrater och moderater har bildat en ohelig allians som vägrar låta EU:s beslutsregler förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför angeläget att regeringen snabbt ändrar sin inställning och börjar driva frågan om ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.

EU har ett tungt politiskt ansvar för att förhindra att Kyotoprotokollet havererar. EU bör vara starkt pådrivande för att fler länder ratificerar avtalet. Ett nyckelland är Ryssland. I en del av avtalet möjliggörs att länder kan kompensera en ökning av koldioxidutsläpp med tillväxt av framför allt skog, s.k. gröna sänkor. Folkpartiet anser inte att Sverige och EU bör utnyttja denna möjlighet. Minskningen av koldioxidhalten i luften blir endast marginell. Dessutom påverkar det inte alla andra problem som en användning av fossila bränslen orsakar, såsom utsläpp av andra miljöförstörande gaser och förbränning av en viktig ändlig resurs.

Frisk luft och transportsektorns inverkan på miljön

Många av de åtgärder som påverkar klimatfrågan påverkar också miljömålet Frisk luft. Folkpartiet vill särskilt peka på att det nu är dags att titta på hela transportsektorn. Folkpartiet vill ändra reglerna för avgaskrav så att samtliga fordonsslag inkluderas. För att kostnadsbilden ska bli rätt avvägd mellan de olika transportgrenarna måste miljöanpassningar göras på internationell nivå för de skatter som påverkar den miljöskadliga flygsektorn och sjöfartssektorn.

Vad gäller transportsektorns inverkan på miljön nämner regeringen i skrivelsen enbart bilar och arbetsmaskiner. Till exempel ställer vi oss frågande till varför flyget är det enda transportmedlet som inte omfattas av EU:s skatteregler. Vi anser att miljömässiga konsekvenser måste beaktas gällande alla fordon och maskiner. Vad gäller den gradvisa introduktionen av biodrivmedel som omnämns i skrivelsen anser vi att det är av vikt att introduktionen av förnybara bränslen intensifieras och stimuleras.

Inte bara biltrafiken utan också flyg- och båttrafik genererar stora mängder av klimatpåverkande gaser samt även andra miljöpåverkande utsläpp avseende kväveoxider, svavelföroreningar m.m. I arbetet kring infrastrukturfrågor måste detta få en större betydelse än idag. Andelen godstransporter på järnväg bör öka. Insatser både via forskning och tydliga gemensamma regler som gynnar nya drivmedel för samtliga trafikslag är viktiga. Här måste EU ta vara på den kunskap och drivkraft som finns bland privata entrepenörer och företag samt genom kunskapsöverföring och tydliga långsiktiga regler öka bilindustrins intresse för frågan. Japansk bildindustri ligger t.ex. idag långt före europeisk vad gäller bilar som utnyttjar bränslecellsteknik. Detta är ett exempel på att senfärdig miljöpolitik inte bara riskerar miljön utan också Europas internationella konkurrenskraft.

Ett annat problem för målet Frisk luft är ammoniakavgången från djurstallar. Vissa lagändringar i rätt riktning har gjorts men ännu har man inte löst problemen med ammoniakutsläppen från ventilationsanläggningar. Här måste snabba tekniska lösningar till.

Bara naturlig försurning och Levande skogar

Skogens ekosystem utgör grunden för många arters överlevnad. Deras skyddsbehov måste på ett avgörande sätt påverka avverknings- och reproduktionsreglerna. Skogsbruk skall bedrivas så att den biologiska mångfalden inte hotas. Folkpartiet anser att Sverige fortsättningsvis skall ha en nationell bestämmanderätt över skogspolitiken och att EU:s skogsbruksstrategi respekterar och kompletterar medlemsländernas skogspolitik.

Vad gäller försurning är ökade nationella satsningar nödvändiga i flera områden för att hålla försurningen på en acceptabel och reparabel nivå. Försurningsproblematiken påverkar i mycket hög grad skogen och måste lösas på EU-nivå. Tills försurningshotet är undanröjt krävs skogskalkningsinsatser på utsatta marker samt utökad askåterföring från värmekraftverk. Vi finner det viktigt att insatser görs för att minska likriktningen av skogslandskapet. Gemensamma certifieringar vad gäller skogsråvara och biomassa är betydelsefulla och överenskommelser vad gäller återplanteringskrav borde kunna uppnås.

EU:s vattendirektiv är ett första steg i rätt riktning vad avser många frågor. Det är dock viktigt att inse att vattnet uppehåller sig mångdubbelt längre tid i mark än i vattendrag och när vattnet drar sig genom marklagren avgörs vattenkvaliteten. Sur mark ger surt vatten i våra vattendrag och sjöar. Sur mark läcker dessutom näringsämnen och metaller, framför allt organiskt löst aluminium, till våra vattendrag. I förlängningen påverkas även grundvatten och vattentäkter. Organiskt aluminium renas inte med dagens reningsteknik utan kommer med i vårt dricksvatten, vilket leder till hälsorisker.

För att få bukt med övergödningen i vattenavrinningsområden krävs att jordbruket minimerar sitt kväveläckage. Detta kan ske genom exempelvis vallodling, fånggrödor, kantzoner eller genom växtnäringsbalans. Vallodling och fånggrödor kan effektivt förhindra läckage ut i vattendrag. En utökning av vallodling i Sydsverige vore därför välkommen.

Ett giftfritt samhälle och slutna kretslopp

Arbetet med EUs nya kemikalielagstiftning (REACH) är av största vikt. Sveriges miljökommissionär Margot Wallström har här lett ett mycket bra arbete. Sverige måste verka för att förslaget inte urholkas i det vidare arbetet. Sverige bör också verka för att det slutgiltiga förslaget blir tydligare och mer genomskådligt för användarna. Vidare bör liknande regelverk också byggas upp för läkemedel och bekämpningsmedel även om dessa ämnen inte inkluderas. Det är också viktigt att substitutionsprincipen blir tydligare i direktivet. Sverige bör verka för att framför allt EU:s lagstiftning vad gäller t.ex. bekämpningsmedel i större utsträckning blir en minimilagstiftning och att medlemsländerna skall få gå före i miljöarbetet när människors hälsa och miljön gynnas.

Förslagen i EU:s nya kemikalielagstiftning pekar i en riktning som innebär kraftigt höjda ambitioner och krav vad det gäller dokumentationen kring kemikalier och riskbedömningen av dessa. Folkpartiet anser att inriktningen av dessa förslag är bra och helt i linje med partiets syn på producenternas ansvar. Det är dock viktigt att regelverket utformas på ett så smidigt och obyråkratiskt sätt som möjligt, både för att minska kostnaderna för tillverkarna och för att påskynda arbetet. Vidare bör man överväga att samordna delar av regelverken med andra liknande arbeten som sker internationellt, t.ex. GHS (Globally Harmonized System of Chemical Classification and Labeling). I det nuvarande förslaget finns lägre krav på reaktionsintermediär (kemikalie som endast finns för att tillverka andra kemikalier). Detta är naturligtvis rimligt vad avser slutna processer men inte i de fall då intermediären t.ex. transporteras mellan olika produktionsplatser och därmed utgör en potentiell fara vid transporter. Det arbete som görs inom EU har börjat bra men det är viktigt att man fortsätter med det gemensamma internationella arbetet utan att försvaga miljökraven.

När det gäller slutna kretslopp är detta frågor som i huvudsak bör hanteras på nationell nivå. Dock belastas t.ex. retursystemen av en ganska stor import av förpackningar som inte ingår i producentansvaret. Regeringen bör verka för en bättre samordning inom EU på detta område.

Myllrande våtmark

Folkpartiet delar Världsnaturfondens och FORMAS uppfattning att restaureringsarbetet av våtmarker i anslutning till sjöar och vattendrag särskilt skall beaktas.

Under det senaste århundradet har mängden våtmarker minskat drastiskt. Detta har fått förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden. Fågelarter, grodarter men också många växter har blivit allt sällsyntare i Sverige och i vissa fall försvunnit helt. Samtidigt har våtmarkernas renande effekter på vatten, t.ex. kvävereduktion, försvunnit. Sverige måste både skydda de nuvarande våtmarkerna och återskapa våtmarksområden. Detta arbete behöver dock bli mer strategiskt. Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör i större omfattning få i uppdrag att tillsammans med berörda parter, som markägare och kommuner, planera var och hur våtmarksrestaurationen skall ske.

EU:s jordbrukspolitik och ett rikt odlingslandskap

Folkpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras. Det övergripande målet för den gemensamma jordbrukspolitiken bör vara ett hållbarhetsmål. Folkpartiet anser vidare att den gemensamma jordbrukspolitiken bör få större tyngd vad avser miljö- eller landsbygds­åtgärder. Vi vill också anlägga ett konsument- och tredje världen-per­spektiv. Sverige bör inom EU verka för att de avbrutna WTO-förhand­lingarna snarast återupptas.

Sverige måste verka för att onödiga byråkratiska EU-regler om fånggrödor tas bort. Ekologisk och hållbar konventionell odling kan komplettera varandra. Målet är dock att den konventionella odlingen skall bedrivas på ett hållbart sätt med stor hänsyn tagen till miljön. Vi vill slå vakt om den biologiska mångfalden och ett varierat odlings- och kulturlandskap och anser att den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken skall ha en helhetssyn på hållbarhets-, miljö- och djuromsorgsfrågorna. Vi är positiva till att EU:s jordbrukspolitik framöver kommer att gå från produktionsinriktat direktstöd till miljöstöd samt ersättningar för allmänna nyttigheter. Vi välkomnar denna utveckling men vill också framhålla att Sverige bör verka för en snabbare avreglering av jordbrukspolitiken.

Marin miljö

Folkpartiet har med kraft drivit att regeringen ska sluta låsa upp sig vid en åldrig Helcomprocess som hittills inte givit tillräckligt resultat och istället tydligare fokuserar på havsmiljöfrågorna i EU. I EU-parlamentet har Folkpartiet fått gehör för att parlamentet ska verka för en översyn och harmonisering av tillämpningen av de 20–30 år gamla lagar och konventioner som fortfarande gör haven till ”allas rätt men ingens ansvar”. I detta arbete bör Sverige fortsätta att vara pådrivande. Efter olyckan med tankfartyget Prestige och i väntan på slutlig utfasning är det enligt vår mening dags att fördyra transporter för de lastägare som utnyttjar undermåligt tonnage. Vi föreslår därför att Sverige med kraft verkar för att enkelskroviga tankfartyg i Östersjön ska ha assisterande bogserbåt.

Folkpartiet föreslår också att Sverige omedelbart ansöker om att den nyinrättade Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA, European Maritime Safety Agency) ska förläggas till Sverige. EMSA ska se till att gemenskapens sjösäkerhetsregler tillämpas effektivt, samla information och förvalta databaser, utvärdera och kontrollera klassificeringssällskapen och samordna medlemsstaternas verksamhet. Likaså vill Folkpartiet att Sverige i EU verkar för att EU blir fullvärdig medlem i IMO (Internationella sjöfartsorganisationen).

Ett mycket aktivt svenskt havsmiljöarbete i EU är avgörande för att vända den negativa trenden och nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Detta gäller för såväl övergödning som rovdrift på havets resurser och det ökande hotet från oljeolyckor och illegala utsläpp. Genom den stora ryska exporten av energi, bl a olja, till EU har EU möjlighet att ställa miljökrav. Därigenom finns möjligheter att få till stånd en utfasning av undermåligt tonnage samt få med Ryssland i arbetet med att få bort undermåliga oljetransporter till havs och att få Östersjön klassat som särskilt känsligt havsområde (PSSA). I frågan om att Östersjön behöver strängare regler än andra havsområden har riksdagen i januari 2003 uttalat att regeringen så snart som möjligt hos International Maritime Organization ska ansöka om att svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt känsligt havsområde. Ännu har ingen anmälan lämnats in trots att det gått nästan ett år.

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

Folkpartiet har under fyra årtionden varit kraftfullt pådrivande för att miljön ska värnas med hjälp av olika ekonomiska styrmedel. För att få konkurrens på lika villkor inom ett område med fri handel bör man inte konkurrera genom olika miljöskatter om inte naturens förutsättningar är olika. Regeringens förslag om miniminivåer för miljörelaterade skatter på EU-nivå är ett stort framsteg. Vi finner det dock beklagligt att regeringen ännu inte är mogen att acceptera att beslut om sådana miniminivåer fattas med kvalificerad majoritet.

Regeringens förslag om nya marknadsbaserade styrmedel som handel med utsläppsrätter är också ett steg framåt från den tidigare socialdemokratiska skepsisen som uttrycktes om sådan handel i Miljöskyddskommittén för tio år sedan. För att systemet ska fungera genom att aktivera marknadskrafterna, och inte genom att myndigheter ska pröva varje anläggnings behov av att göra utsläpp, bör utsläppsrätterna helt enkelt auktioneras ut till högstbjudande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att verka för att EU:s handelsdirektiv får en sådan utformning för den andra handelsperioden 2008–2012.

Det är värdefullt att regeringen i skrivelsen framhåller att Sverige bör verka för att den svenska transportpolitikens princip om att skatter och avgifter ska baseras på samhällsekonomiska marginalkostnader inklusive externa effekter fullt ut införs inom EU. Detta konstaterande borde dock leda regeringen till slutsatsen att den svenska transportbeskattningen rimligen borde anpassas till denna princip. För att komma med konkreta förslag krävs dock mer av politiskt mod av regeringen än vad regeringen under gångna decennier uppvisat. Under årens lopp har regeringen gjort principiella uttalanden och tillsatt nya utredningar som fått rundligt med tid på sig. För närvarande sitter Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) sedan flera år. Det anges i skrivelsen att denna utredning ska lämna sitt slutbetänkande den 31 december 2003, men utredningsmannen avser själv att lämna betänkandet först under början av år 2004.

EU:s strukturfonder

Folkpartiet anser att EU:s strukturfonder måste revideras. Syftet med strukturfonderna är att minska skillnader mellan länder och regioner samt att skapa en bättre sammanhållning. I rapporten ” the future of European Structural Policy” pekar man på begränsade effekter med den hittills förda politiken. Folkpartiet anser att man radikalt behöver reformera och omdana strukturpolitiken för att kunna tillskapa ett europeiskt mervärde. Vissa delar borde också kunna åternationaliseras för att ge länderna själva makt över regionalpolitiken.

Stockholm den 25 november 2003

Lennart Fremling (fp)

Sverker Thorén (fp)

Anita Brodén (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Heli Berg (fp)