Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av förbättrade möjligheter att komma till rätta med bluffakturor till företag.
Under 1990-talet, och framförallt de senaste åren, har företagsskojerierna ökat i omfattning i mycket snabb takt. Det är en form av organiserad ”brottslighet” som är mycket svår att komma åt eftersom de som genomför skojerierna vet precis var gränser går mellan lagligt och olagligt och de anstränger sig för att se ut som helt vanliga företag. De vanligaste skojerierna är annonsskojerier och bluffakturor. Gemensamt för båda är att det handlar om att marknadsföra en produkt utan egentligt värde, genom att utforma ”erbjudandena” så att de ser ut som fakturor.
Det är mycket svårt att läsa ut på fakturan att det rör sig om ett erbjudande. Falska fakturor kostar varje år handeln och andra företag 1.6 miljarder kronor. Ofta sänds ”bluffakturor” ut i semestertider då man hoppas på att sommarvikarier ska släppa igenom fakturor lättare. Och inför årsskiften och kvartalsskiften då antalet fakturor är större än normalt. Många fakturor sänds som liknar stora kända leverantörer, t.ex. Telia.
Man kan fråga sig varför någon företagare betalar annonsföretagens huvudlösa krav. Skälet ligger i kreditupplysningsföretagens register. Enligt kreditupplysningslagen får redan en ansökan om betalningsföreläggande registreras. Det vill säga så fort kronofogden får in ansökan, görs en markering i kreditupplysningsföretagens register.
Företagen som sänder ut ”bluffakturor” är snabba med att meddela företagen att om de inte betalar räkningen lämnas denna till kronofogden för indrivning.
Polisen har svårt att ingripa mot skojarna eftersom det står med tunn text att det är ett erbjudande på fakturan, vilket gör att förfarandet är svårt att klassa som brottsligt. Skojarna har vunnit flera domar i tingsrätten när lurade företag stämt dem.
Detta gör också att ”bluffakturor” ökar i omfattning och företagen som står bakom dem tjänar massor med pengar.
Vi föreslår att kronofogden och kreditupplysningsföretagen får rutiner som gör att de bättre kan kontrollera om det är ”bluffakturor” från oseriösa företag de handhar och därmed ej registrera dessa i sina register. Samt att PRV får en tydligare roll att skärpa sina rutiner för att granska företagens revisorer och företagens aktiekapital för att på detta sätt eliminera blufföretag.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Britt-Marie Lindkvist (s) |
Anders Karlsson (s) |