Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av manipulerade bilder.
Varje dag översköljs vi av reklam om allt och inget. Syftet med reklamen är att marknadsföra en produkt för att få oss intresserade av varan och köpa den. Inte sällan marknadsförs allt från bilar till damunderkläder av lättklädda, ytterst vältrimmade och lyckade människor utan minsta hårstrå eller valk på kroppen. I de allra flesta fall är dessa bilder retuscherade, det vill säga ändrade och manipulerade så att modellen ska se vackrare, smalare och hårlösare än vad denne egentligen är. Det är mycket ovanligt att producenten i sin reklam talar om att bilden är manipulerad.
Det borde vara allas vår angelägenhet att vara tydligare med vad som är manipulerat. Speciellt med tanke på den kroppsfixering som råder i vårt samhälle och mångas mycket snedvridna bild av dem som man tagit som sina ideal. Ett sätt att skapa större tydlighet är att ålägga producenterna att på manipulerade bilder tala om att fotomodellens kropp på något sätt blivit ändrad och att denne inte ser ut på detta sätt i verkligheten.
Märkningen av manipulerade bilder skulle kunna jämställas med den märkning som görs vid andra fotomontage. Såsom när en person sätts i en miljöbild där den aldrig varit eller ska illustrera hur en påtänkt byggnad skulle kunna se ut i en viss miljö. Märkningen skulle kunna vara en signal till tjejer och killar, kvinnor och män, att dagens kroppsideal är så förvrängt och konstlat att inte ens fotomodellerna själva kan leva upp till det. En del av poängen med märkningen är att tydliggöra att inte enda människa faktiskt ser ut som det skönhetsideal som så många försöker uppnå. En märkning av manipulerade bilder är naturligtvis inte den enda förändring som måste till för att förändra dagens skeva skönhetsideal och kroppsfixering, men det kan vara en liten del i en större helhet.
|
Stockholm den 4 oktober 2003 |
|
|
Matilda Ernkrans (s) |
Louise Malmström (s) |