Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsumentupplysning om bilars bränsleförbrukning.
En bils bränsleförbrukning är för många en del av underlaget vid ett köpbeslut. Det har förutom en rent privatekonomisk betydelse även miljömässiga konsekvenser. En bil som drar mindre bränsle påverkar miljön mindre.
Det konsumenten har att jämföra med när det gäller olika bilmodellers bränsleförbrukning är den så kallade EU-körcykeln som alla biltillverkare använder för att redovisa bränsleförbrukning. Där mäter man förbrukning vi stadskörning, landsvägskörning och blandad körning. Att EU:s körcykel har mycket lite med verklig körning att göra har varit känt länge. Ett exempel är att de accelerationer som genomförs är mycket måttliga. 0–50 km tar enligt körcykeln 26 sekunder och 0–100 km 50 sekunder. Så kör knappast ens den försiktigaste. Trots detta använder Konsumentverket dessa siffror när man tar fram tabeller över de bränslesnålaste bilarna. Man skriver till och med ”Du kan spara flera tusen kronor om året på att köpa en lite mindre och bensinsnålare bil än du tänkt dig”. Detta är i och för sig sant, men det förutsätter att de bränsleförbrukningssiffror som presenteras är relevanta. Konsumentverket avråder dessutom indirekt från att köpa en bil med klimatanläggning eftersom det ökar förbrukningen. Om det är bra konsumentupplysning att avråda ett tillbehör som höjer trafiksäkerheten och gör bilen lättare att sälja eller byta in kan också diskuteras.
Biltidningen Teknikens Värld har tillsammans med motortestföretaget Rototest genomfört tester på 105 bilmodeller med en något ”hårdare” beräkningsmodell än EU:s körcykel. Rototests modell är betydligt mer realistisk. Av de testade modellerna hade 101 en högre förbrukning än EU-cykeln. Som mest skilde det 32 %. I 65 av fallen var skillnaden över 10 %. Självfallet kan inte Konsumentverket själva testa alla bilar i en egen körcykel, men de borde tydligt i sin information ange de stora brister som finns i nuvarande system för att jämföra bilars bränsleförbrukning.
Berörda myndigheter bör verka för att den så kallade EU-körcykeln görs om så att den bättre motsvarar verkliga körförhållanden. Konsumentverket bör dessutom tydligt informera om de brister som finns i nuvarande jämförelsesystem.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Lars Lilja (s) |
Sören Wibe (s) |