Motion till riksdagen
2003/04:L295
av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Obeställd e-postreklam


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av reglerna om obeställd e-postreklam så att s.k. opt in blir regel.

Motivering

Riksdagen har tidigare beslutat tillåta obeställd e-postreklam enligt den så kallade opt out-principen, det vill säga till e-postadresser vars innehavare inte i förväg anmält till ett spärregister att de inte önskar denna typ av reklam. Beslutet innebar i praktiken att det blev fritt fram för e-postreklam i Sverige, eftersom inget sådant register fanns upprättat. En rad problem har drabbat många enskilda som inte kan värja sig från brev som fritt kan sändas.

Regeringen gav i ett beslut den 20 januari 2000 Konsumentverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för och möjligheterna till ett spärregister i Sverige dit de e-postinnehavare som inte önskar obeställd e-postreklam skulle kunna vända sig. Konsumentverket har utrett förslaget och diskuterat med före­trädare för näringslivet om möjligheten att upprätta och administrera ett sådant spärregister. Konsumentverket har därvid kommit fram till att ett spärr­register för e-postreklam inte kan fungera effektivt om inte alla som marknadsför sig kontrollerar sina utskick mot ett och samma register. Dessutom anser Konsumentverket att det krävs att konsumenterna vet om att registret existerar och har förtroende för detsamma. På Konsumentverket finner man det inte troligt att dessa mål kan uppnås. Konsumentverket har som en följd av sin utredning och diskussioner med näringslivet kommit fram till att beslutet om att tillåta obeställd e-postreklam enligt en opt out-lösning bör omprövas och att ett uttryckligt förbud mot sådan reklam bör införas.

Den så kallade e-komutredningen överlämnade den 31 december 2002 ett särskilt yttrande till delbetänkandet Myndighetsfrågor m.m. (SOU 2002:109), med anledning av de författningsändringar som föranleds av artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om be­hand­ling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation. I det särskilda yttrandet föreslås bland annat att det i marknadsföringslagen (1995:450) införs ett krav på samtycke vid användande även av e-post för direkt marknadsföring (opt in-lösning). En undantagsbestämmelse från samtyckeskravet föreslås även för marknadsföring i ett etablerat kundförhållande avseende näringsidkarens egna varor eller tjänster som är lik­artade den försålda varan eller tjänsten. Vidare förslås en ny bestämmelse med ett generellt förbud mot att skicka icke begärd marknadsföring som saknar giltig adress till vilken mottagaren kan anmäla att denne motsätter sig ytterligare reklamutskick.

Kristdemokraterna anser att e-komutredningens lagförslag verkligen är ett steg i rätt riktning. Det är en lösning vi förespråkat en längre tid. Förra riksdagsåret väckte vi en liknande motion som den vi nu återkommer med. Flera EU-länder har dessutom redan infört förbud mot obeställd e-postreklam enligt den så kallade opt in-lösningen. Vidare kan poängteras att det ovan nämnda EG-direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna den 31 oktober 2003. Många delar av direktivet genomfördes i Sverige genom lagstiftning som trädde i kraft den 25 juli 2003. Däremot vet vi ännu inte när opt in-principen genomförs även vad gäller e-post och vi ställer oss frågande till om Sverige kommer att hinna genomföra direktivet i tid.

Konsumenverkets undersökning, ställningstagande och uttalande om att obeställd e-postreklam bör förbjudas borde innebära skäl nog för regeringen att ompröva det tidigare beslutet i frågan. När e-komutredningen föreslagit en opt in-lösning, alltså att reklamavsändaren först måste inhämta e-post­adress­innehavarens tillstånd att få sända reklam, talar även detta med styrka för en sådan lösning. Flera EU-länder har dessutom redan infört förbud mot obeställd e-postreklam enligt en opt in-lösning. Sveriges regering bör därför sna­rast möjligt ompröva tidigare beslut och, i stället för opt out-lösning, införa en opt in-lösning.

Stockholm den 6 oktober 2003

Yvonne Andersson (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)

Peter Althin (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Tuve Skånberg (kd)