Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformerade regler för underhållsskyldighet.
Många separationer mellan föräldrar fungerar relativt bra sett ur ett barnperspektiv. Dessvärre är dock antalet separtioner som leder till långvariga konflikter inte helt få. Tvärtom avverkas ett antal uppslitande tvister om vårdnad, umgänge och underhållsstöd i våra allmänna domstolar. Inte sällan är det ekonomiska förhållanden som ligger till grund för ett flertal konflikter. Delad vårdnad och därmed ofta följande s k växelvis boende är något som staten sedan en tid velat uppmuntra eftersom barnet har rätt till båda sina föräldrar. Vissa problem följer dock av detta synsätt.
Av 7 kap. 2 § föräldrabalken framgår att förutsättningen för underhållsskyldighet är att den underhållsskyldige föräldern inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Detta gäller såväl vid gemensam vårdnad som när en av föräldrarna har ensam vårdnad. Vid växelvis boende betalas inte något underhållsbidrag, utan var och en svarar för de löpande kostnaderna för barnet där barnet bor. De fasta kostnaderna, som kläder, barnomsorgsavgift m.m., liksom även extra utgifter för skolresa, glasögon eller dylikt, får föräldrarna själva komma överens om hur de vill fördela.
Om förmåga att betala undershållsbidrag saknas kan underhållsstöd utgå via försäkringskassan. En av föräldrarna kan vid växelvis boende få ett halvt underhållsstöd. Detta gäller dock inte underhållsbidraget.
Om föräldrarna kan komma överens om de ”löpande kostnaderna” görs en fördelning mellan föräldrarna på samma sätt som 7 kap. 3 § föräldrabalken anger. Där framgår att barnets behov ska sättas i relation till respektive förälders betalningsförmåga. Dessa uppgörelser utgör endast en frivillig praxis. Avtal upprättas inte sällan med advokathjälp.
Problemet är dock stort när föräldrarna inte kan komma överens. Ofta blir det då den förälder som barnet är folkbokfört hos som får stå för kostnaderna, vare sig denne förälder har råd eller ej.
Det finna starka skäl som talar för att detta skulle behöva lagregleras. Detta skulle kunna reducera en stor del av de tvister i tingsrätten som formellt handlar om växelvis boende, men vilka i praktiken handlar om att en förälder vill slippa underhållskyldighet för de ”löpande kostnaderna”.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Johan Pehrson (fp) |