Motion till riksdagen
2003/04:L247
av Henrik Westman (m)

Innovationer och uppfinnare och deras betydelse och villkor


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om innovationer och uppfinnare och deras betydelse och villkor.

Motivering

De flesta ekonomer är överens om att innovationer är den viktigaste faktorn för tillväxt och välstånd.

Sverige utvecklades från ett av världens fattigaste länder i slutet av 1800-talet till världens tredje rikaste land 1972 (enligt OECD) till stor del beroende på just detta.

Antalet svenska patentansökningar minskar nu, medan utländska patentansökningar ligger på oförändrad nivå.

Detta minskar möjligheterna för Sverige att klara sig i den internationella konkurrensen och ytterst att behålla vår sociala välfärd.

Det är mycket angeläget att stimulera uppfinnare att fullfölja sina idéer och hjälpa dem att göra dessa till framgångsrika produkter som kan skapa nya industrier och arbetstillfällen. Ett första litet steg som skulle underlätta för många uppfinnare vore att, åtminstone vad beträffar patentkostnader, ge dem likvärdiga förhållanden som gäller för aktiebolag, d.v.s. att de kan få dra av patentkostnaderna från den beskattningsbara inkomsten. Det är värt att notera att arbetsgivaravgifter då redan erlagts för detta av arbetsgivaren.

Ett stort problem och en stor källa till berättigad oro för en uppfinnare är risken att bli berövad sitt verk genom patentintrång.

I och med de dramatiskt ökade möjligheterna till informationsspridning och därmed piratkopiering gäller det således att skydda satsningarna på innovationer. Utan ett väl fungerande patentsystem skulle det vara meningslöst med satsningar på långsiktig forskning och utveckling. I teorin har vi ett bra internationellt patentsystem men verkligheten är helt annorlunda. Det går att bevisa att den som sitter med patent på ett ”guldägg” i realiteten med mycket stor sannolikhet riskerar att bli ruinerad. Anledningen är de mycket stora kost­naderna det innebär att försvara patenten i civilrättsliga processer och vissa länders ovilja att respektera utländska patent.

För att ge en storleksordning kan anges att ett förlorat mål i Sverige kan kosta från ca en mkr och uppåt (ca 500.000 kr per part), och då är det ett billigt mål. Givetvis blir det ofta mycket dyrare om tvisten drivs i andra länder.

Den statliga administrationen bör naturligtvis normalt inte lägga sig i enskilda fall, men bryr man sig inte om de enskilda fallen så kan man lika gärna glömma principerna. Det finns fler exempel men jag vill särskilt framhäva en av Sveriges mest framträdande innovatörer dr Håkan Lans och hans kamp med amerikanska domstolar och byråkrati då det gäller hans grundläggande patent för färggrafik i våra datorer.

Jag vet att såväl den svenska regeringen som Europaparlamentet har varit engagerade i frågan, men ingenting har hittills hänt. Vinnovas GD har föreslagit att staten i någon form skulle ta initiativ i frågan om patentskydd. Det har talats om att t ex Kammarkollegiet skulle kunna få en roll, dock utan att närmare ange hur detta skulle ske. Jag tror att det är nödvändigt att staten tar denna fråga på större allvar och engagerar sig mera så att större företag, och för all del andra stater, skräms och avstår från att ”köra över” patent ägda av småföretag och uppfinnare. En oberoende utredning gärna med internationell anknytning och internationell publicitet skulle kanske ändra situationen och vara av betydelse för patentsystemet.

En uppfinnare som kanske redan haft stora kostnader, ofta av beskattade medel, för utveckling och patentsökning av sin uppfinning har som sagts svårt att bekosta beivrandet av ett patentintrång, speciellt som det ofta görs av före­tag med betydande ekonomisk styrka.

En mycket god hjälp skulle kunna vara att tillsätta en ombudsman för patenträttsfrågor för att bistå uppfinnarna vid patentintrång. Ett annat alternativ kan vara att inrätta en intressenämnd inom PRV med denna uppgift. Ombuds­mannen alternativt nämnden bör vid en klar överträdelse kunna ge villkorslån för en eventuell process om så erfordras. Detta vore ett bra steg på vägen för att förbättra rättssäkerheten för uppfinnarna. Som det är nu kan ett företag beröva en uppfinnare hans eller hennes livsverk utan att samhället ger minsta stöd till den drabbade.

Att stimulera uppfinnarna genom en viss skattelättnad och genom att tillsätta en ombudsman för patenträttsfrågor alt. inrätta en intressenämnd skulle ge en välbehövlig signal om att deras arbete är viktigt för Sverige och öka deras benägenhet att föra fram idéer till framgångsrika produkter, vilka kan bidraga till att bredda Sveriges industriella bas och skapa många nya välbehövliga arbetstillfällen.

Stockholm den 2 oktober 2003

Henrik Westman (m)