Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa rätt för arvingar att föra talan i frågan om hävande av faderskap.
Den kvinna som efter sin mans frånfälle helt överraskande får vetskap om att maken hade ett okänt barn drabbas givetvis av en förfärlig chock. Om maken aldrig har nämnt ett ord till hustrun om barnet, och medan han levde aldrig haft någon kontakt med barnet, är det naturligt att änkan vill syna förhållandet i sömmarna. Med dagens lagstiftning är detta inte möjligt.
Om faderskapet är fastslaget genom dom enligt 1 kap. 3 § föräldrabalken är faderskapsfrågan definitivt avgjord, och mannens efterlevande har ingen möjlighet att ifrågasätta faderskapet och få det prövat. Med dagens DNA-teknik är möjligheterna att utesluta ett faderskap helt annorlunda än för många år sedan. Därför kan det, enligt vår mening, anses kränkande att anhöriga till en avliden man inte har rätt att föra talan för att få faderskapet prövat och eventuellt upphävt.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
Ulla Löfgren (m) |