Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inte skall vara möjligt att sända marknadsföring via elektronisk post utan att mottagaren har gett sitt uttryckliga samtycke.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att juridiska personer skall omfattas av lagstiftningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ange att ett etablerat kundförhållande tidsbegränsas till ett år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att marknadsstörningsavgifter skall kunna tillämpas vid överträdelse av förbudet mot obeställd e-postreklam.
Miljöpartiet de gröna välkomnar regeringens förslag om att en lagstiftning utifrån opt in-principen, såsom Miljöpartiet länge krävt i återkommande motionsförslag, införs då det gäller obeställd reklam via elektronisk post. Dock anser vi att grundregeln vid all marknadsföring där automatiska system för individuell kommunikation används alltid ska vara att det inte ska gå att sända marknadsföring utan att mottagaren har gett sitt uttryckliga samtycke. Förslagets 13 d § (nuvarande 13 b § andra stycket) bör därför strykas.
Till Miljöpartiets stora förvåning har regeringen inte valt att ta med juridiska personer för denna lagstiftning. Det är mycket konstigt. Olika typer av skräpmejl, spam, blir ett allt större problem inte bara för privatpersoner utan också organisationer och företag. Förekomsten av spam betraktas av analysföretag som ett större och dyrare hot mot Internets användbarhet än datavirus. Enligt en utredning från det amerikansk-brittiska företaget Message Labs som redovisades nyligen utgjorde skräpposten 63 procent av alla e-brev i december 2003. För arbetsgivarna innebär detta stora kostnader och denna utveckling har klart tillväxthämmande effekter. Beräkningar visar att varje anställd i snitt lägger ner en arbetsvecka om året på att städa sin e-postbrevlåda. I pengar betyder detta ungefär 7 000 kr per anställd. Vi anser, precis som Rikspolisstyrelsen, att opt in-principen skall vara grundregeln för såväl fysiska som juridiska personer, då behovet att skydda sig mot obeställd e-postreklam föreligger hos samtliga aktörer som innehar en e-postadress. Vi ser därför ingen anledning att göra en åtskillnad i lagstiftningen mellan fysiska och juridiska personer. Vi anser att 13 b § i lagförslaget skall ändras utifrån detta.
Till följd av EU-direktivet särbehandlas e-postreklamen, då en undantagsbestämmelse vid etablerat kundförhållande finns i artikel 13.2. Både den bakomliggande utredningen (SOU 2002:109) och Konsumentverket anser att detta undantag ska tolkas restriktivt. I regeringens förslag har man helt uteslutit att ange hur lång tid som ett kundförhållande ska anses bestå. Regeringens hållning i denna fråga verkar vara att man ska avvakta ett eventuellt kommande utslag i EG-domstolen. Detta är ett defensivt förhållningssätt. En progressiv konsumentpolitik ska innebära att vi i vår svenska lagstiftning ställer oss på konsumentens sida. Det är inte skäligt att det under obegränsad tid skall ligga på kundens ansvar att avsäga sig e-postreklam vid existerande kundförhållande. Vi anser därför att den tidsbegränsning på ett år som föreslagits av Konsumentverket är rimlig. 13 b § i lagförslaget bör därför ändras utifrån detta.
Vi anser vidare att marknadsstörningsavgift skall kunna tillämpas vid upprepad överträdelse av förbudet om obeställd e-postreklam, och inte bara vid de tillfällen då en giltig avsändaradress saknas. E-postreklamen kommer att fylla upp mottagarens mejlbox oberoende av om den har giltig avsändaradress eller ej. För att möjliggöra sanktionen då det gäller e-postreklam utan giltig avsändaradress måste Konsumentverket också få befogenhet att kräva information från aktuell Internetoperatör.
|
Stockholm den 23 januari 2004 |
|
|
Ulf Holm (mp) |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |
Barbro Feltzing (mp) |