Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppmärksamma och aktivt agera mot antisemitism i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige som nation skall uppmärksamma och aktivt agera mot antisemitism när den uppstår i andra länder.1
1Yrkande 2 hänvisat till UU.
Sverige är inte och har heller aldrig varit någon Sörgårdsidyll vad gäller antisemitiskt förtryck, kränkningar och övergrepp. Dessvärre verkar hoten mot judiska individer, symboler och institutioner öka. Ett axplock av händelser från det senaste året visar på denna dystra trend.
April 2002: Liberala ungdomsförbundet under min tid som förbundsordförande arrangerar en fredlig manifestation mot antisemitism, rasism och islamofobi. Vi blir brutalt överfallna, en ledande företrädare blir slagen med påk och grova antisemitiska slagord skanderas. Under hela året 2002 i flertalet SVT-producerade program förekommer antisemitiskt fördomsfulla inslag parallellt som antisemitiska budskap florerar i vänsterns demonstrationer mot Israel.
September 2003: En judisk tonårspojke rapporteras ha blivit kallad ”en smutsig jude” på en full spårvagn, där han skulle knäböja inför en äldre pojke och därefter blev brutalt avslängd. Många yngre judar vittnar om samma antisemitiska schabloner i skolan och idrottsföreningar.
Svenska synagogor tvingas ofta ha patrullerande poliser vid gudstjänster på grund av rädsla för trakasserier. Därför finns fog för att intensifiera insatserna för att bekämpa intoleransen, hoten och trakasserierna med antisemitiska förtecken.
Visst har Sverige på många sätt ett välförtjänt gott rykte att uppmärksamma frågan via exempelvis Förintelsekonferenserna och projektet Levande Historia. Dessa bör fortsätta i samma anda, men mer behöver göras. Upplysning är A och O för att avslöja antisemitismens fula tryne och för att trygga det liberala, öppna och toleranta samhället. Därför krävs att lärarkåren, polisen, rättsväsendet, journalister och andra viktiga yrkesgrupper i större utsträckning ges möjlighet till utbildning, kunskap och resurser att uppmärksamma frågan.
En ny våg av antisemitism sköljer över världen. Det ansedda Simon Wiesenthal-centret rapporterar om flera uppmärksammade fall som inträffat efter terrordåden den 11 september, den andra intifadan i Mellanöstern och ökande militans hos extrema grupperingar. Allt oftare maskeras antisemitiska åsikter i både västvärlden och andra regioner och bland både höger- och vänstersympatisörer i angrepp mot staten Israel. Naturligtvis bör staten Israel kunna kritiseras som vilken annan nation som helst, men det är viktigt att denna kritik aldrig får sammanblandas med antisemitiska schabloner. Här har den svenska regeringen ett oerhört stort ansvar att aldrig själv falla i denna fälla, men också att våga uppmärksamma övertramp av andra nationer på denna front.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Birgitta Ohlsson (fp) |