Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att pröva förutsättningarna för ett statligt engagemang för ett måltidsmuseum i Grythyttan.
Måltidens Hus i Grythyttan, Hällefors kommun, växte fram som ett djärvt experiment, en främmande fågel i bergslagskulturen. Det har sina rötter i de idéer om en kvalificerad högskoleutbildning för restaurangnäringen, som väcktes av entusiasten och entreprenören Carl Jan Granqvist. Idén utvecklades till verklighet i ett samspel i regionen mellan kommunen, landstinget, länsstyrelsen och dåvarande högskolan, numera Örebro universitet.
Måltidens Hus har haft stor betydelse för utflyttningskommunen Hällefors. Det har placerat kommunen på kartan och har utvecklats till en turistattraktion med hög statusfaktor. Verksamheten har skapat ny framtidstro i kommunen och givit inspiration och underlag till en ny näringsverksamhet i den gamla bruksorten. Medan verksamheterna tidigare helt och hållet centrerades kring stålindustrin är den i dag breddad till teknik, måltid och design. En samverkans- och tillväxtmodell där Måltidens Hus och det planerade måltidsmuseet spelar en central roll. Här bedrivs universitetsutbildning av hög kvalitet och här växer steg för steg ett måltidsmuseum fram. Ett unikt kokboksmuseum och Köksträdgården är steg på väg i utvecklingen av detta museum.
Den 10 december 2002 bildades stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan genom Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Hotell- och Restaurangfacket (HRF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Måltidsakademien och Hällefors kommun.
Måltidsmuseum har tre huvudmål, det första är att utveckla en identitet kring det nationella måltidsbegreppet, det andra är att låta omvärlden fokusera på Sverige som en unik arena för måltidsupplevelse, det tredje är att vara ett öppet och generöst forum för världens alla måltidskulturer.
För att nå det första målet krävs en intensifierad forskning om den svenska måltiden ur ett konsumentperspektiv liksom möjligheten att tillämpa resultaten i praktisk verklighet. Att bygga nätverk mellan skilda discipliner och kunskapsfält, mellan näringsliv och turism, mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan producenter och konsumenter.
Måltidsmuseum har introducerat SAPERE-metoden i Sverige, en metod som syftar till att utveckla konsumenters sensoriska analysförmåga och ge måltidsupplevelsen en språkdräkt. Ett annat angeläget projekt, som främst är avsett för skolmatsalar, är den uppmärksammade utställningen Matomat som samproduceras med Riksutställningar och som fått särskilt statligt stöd.
För att nå det andra målet måste Måltidsmuseum skapa resurser för att långsiktigt utveckla hållbara allianser och nätverk mellan måltidsområdets aktörer såsom journalister, bokförläggare, författare, fackbibliotek, institutioner, forskningsnätverk och yrkesorganisationer. Kokboksmuseet i Grythyttan har redan rönt internationell uppmärksamhet och kan i dag räknas som tillhörande världens tjugo-i-topp inom sitt område. Den nationella satsningen på Årets svenska måltidslitteratur har öppnat möjligheter till deltagande i The World Cook Book Fair Awards.
Genom Restauranghögskolans starka engagemang lades 2004 års International Conference on Culinary Arts and Sciences till Måltidens Hus i Grythyttan.
De olika satsningar på måltidsområdet och design som äger rum i Grythyttan och Hällefors kommun har genom inbjudna journalister rönt ett betydande publicistiskt intresse inte bara i Europa utan även i USA, Japan, Nya Zeeland och Australien.
Det tredje målet för Måltidsmuseum är att vara ett öppet och generöst forum för världens alla måltidskulturer, att skänka stimulans, ge insikt och skapa rum för eftertanke. Att påvisa att måltiden är en plattform för det humanistiska samtalet där demokratin ges näring.
Museet som arbetsform har alla möjligheter i behåll, bland annat som en resurs för andra museer och kulturinstitutioner som önskar fokusera på måltiden. Det kan bli en innovativ mötesplats med effekter på såväl utvecklingen av småskalig livsmedelsproduktion i odlar- och förädlingsleden som gestaltande av nyskapande måltidshändelser.
Måltidsmuseum i Grythyttan möter många av de förväntningar om ett nytt museitänkande som uttrycks i Unesco:s rapport ”Vårt kulturella mångfald”.
Huvudman för projektet är stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan som erhållit stöd bland annat från Stiftelsen Framtidens kultur och länsstyrelsen i Örebro län.
Denna planerade, framväxande museiverksamhet är av så stort nationellt intresse att det är angeläget att regeringen prövar förutsättningarna för ett statligt engagemang för Måltidsmuseum i Grythyttan.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Lennart Axelsson (s) |
|
|
Sten Tolgfors (m) |
Johan Pehrson (fp) |
|
Sven Gunnar Persson (kd) |
Peter Pedersen (v) |
|
Anders Larsson (c) |
Mikael Johansson (mp) |