Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre villkor för hästsportens utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka totalisatorskatten.1
1Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Svensk hästnäring är en underskattad möjlighet för landsbygdens överlevnad och utveckling. Under de senaste årtiondena har trav- och ridsporten utvecklats mycket starkt av egen kraft. Sammanlagt finns idag bortåt 300 000 trav-, galopp- och ridhästar.
Hästintresset är mycket stort bland människor i allmänhet och ungdomar i synnerhet. Närmare 60.000 ungdomar under 25 år beräknas idag vara aktiva inom hästsportens olika grenar i Sverige. En särskild poäng är att det, i en i övrigt mansdominerad sportvärld, finns många kvinnor och flickor engagerade inom hästsporten.
Hästnäringen kan beskrivas som en stark folkrörelse då över en halv miljon människor idag är hästägare Därför är det särskilt trist att hästsporten idag hotas av tilltagande ekonomiska svårigheter.
För det öppna landskapet har hästen blivit betydelsefull som betande djur, men också för att foder ska bärgas. Det är många hundratusen hektar mark som hålls öppna genom att antalet hästar har ökat i landet. Genom en aktiv och växande hästsport skapas goda förutsättningar för en levande landsbygd och ett öppet kulturlandskap också i framtiden.
Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur runt om i landet har hästen fått en alltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. En rimlig åtgärd borde därför vara att hästar när det gäller möjligheter till EU-stöd klassas på samma sätt som andra djurenheter inom svenskt jordbruk.
Som ett resultat av den hästpolitiska utredningen (SOU 2000:109) fanns förväntningar om att regeringen skulle förstå vikten av att värna hästnäringen och skapa bättre utvecklingsvillkor. Med en jordbruksnäring som ständigt krymper vore det inte fel att ge hästnäringen, som är jordbrukets fjärde största inkomstkälla, förutsättningar att utvecklas ytterligare. För att näringen och sporten ska kunna utvecklas krävs att de ekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras. Det handlar om näringsklimatet för småföretagarna, enklare regler och rimligare villkor i skattelagstiftningen och i de sociala trygghetssystemen. En självklar åtgärd borde vara att reducera den s k totalisatorskatten som är mycket högre i Sverige än i våra grannländer.
Vi vill i denna motion särskilt lyfta fram det hot mot den svenska kallblodshästen som förefaller alltmer akut. Den svenska kallblodshästen är en av tre hästraser som har inhemskt ursprung och som det är av största betydelse att den bevaras. Detta slogs också fast av den hästpolitiska utredningen som klassade dagens population av kallblodshästen som utrotningshotad.
Under det senaste århundradet har kallblodshästen genom modernisering av jord- och skogsbruket kommit att i huvudsak bli en tävlingsindivid där förtjänstmöjligheterna på landets travbanor är helt avgörande för rasens överlevnad. Därför är det mycket olyckligt att de förändringar av verksamheten som aviserats av Svenska travsportens centralförbund (STC) synes bli ytterligare ett hot mot kallblodshästen.
Till grund för verksamheten på landets travbanor finns ett avtal mellan staten och travsportens företrädare som bygger på att goda förutsättningar skall skapas för travsport i hela landet och att de regionalpolitiska målen skall beaktas. Därför finns det skäl för alla inblandade parter att känna ett stort ansvar för att hästsporten i sin helhet ges goda utvecklingsförutsättningar också för framtiden. Då kan hästnäringen fortsätta att vara en utvecklingsresurs för svensk landsbygd.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Eskil Erlandsson (c) |