Motion till riksdagen
2003/04:Kr355
av Yvonne Andersson (kd) och Anna Lindgren (m)

Barns läsintresse


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om hur man på bästa sätt kan få barn intresserade av att läsa och att stimulera våra barnboksförfattare att ge ut böcker som fängslar barn.

Motivering

Att lära sig läsa och förstå det man läser är grunden till fortsatta erövringar.

Det finns kunskaper som skolan lär ut som det går att leva utan. Man kan leva ett bra liv utan att kunna vare sig tyska starka verb eller hur man laborerar med kemiska föreningar. Men att inte kunna läsa är ett handikapp i vilken situation man än befinner sig. Att äga ett språk och kunna både läsa och skriva det är av avgörande betydelse för människors vardagsliv. Ändå visar uppgifter från LL-stiftelsen att 25 procent av Sveriges vuxna befolkning har lässvårigheter. Det vill säga att de flesta kan läsa en vanlig text, men att förstå eller handla utifrån den kan inte en av fyra vuxna göra på ett bra sätt. Från lärarhåll har höjts krav på ökade kunskaper bland lärarna. Enligt PISA-rapporten finns ett klart samband mellan studieresultat och hur många böcker det finns hemma hos elevens familj. Elever med 500 eller fler böcker presterar långt över OECD:s medelnivå i läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Rapporten konstaterar att det är ett sedan länge känt faktum att rik tillgång till böcker och därmed ofta sammanhängande närhet till vuxna som gärna läser, stimulerar ungdomars intresse för läsning. Det är således inte oväsentligt vad man sätter i händerna på dem som ska träna att läsa. För att barn och ungdomar skall få tillräcklig läsförståelse gäller det att få upp läshastigheten. Om man läser för sakta koncentreras läsningen på varje ord istället för på sammanhang. Då förstår man inte vad det är man läser. Detta kan vara förödande för förståelsen av de vanliga läroämnena. För att få upp läshastigheten behövs träning i att läsa. Något bättre sätt än att läsa skönlitteratur finns inte. På samma gång som det är viktigt för att motivationen ska vara stark att det är intressant litteratur.

Läroboken som verktyg är en tillgång för de lärare som vikarierar och för obehöriga lärare. Genom att kunna visa hur långt eleverna har kommit har vi en chans att nå en likvärdig skola för alla. Läroboken ger också eleverna information om vilka kunskapsmål de ska uppnå. Läroboken kan också vara det pedagogiska verktyg som hjälper eleverna att få en bild över strukturen av kunskapen. Läroboksförfattare har en pedagogisk erfarenhet som också kan vara till hjälp för läraren. Läroboken är grundlig och har oftast genomlysts av andra pedagoger och sakkunniga vilket gör den till ett gott medel som är till gagn för elever, lärare och inte minst föräldrarna.

Våra barn är värda en god lärobok som de kan ha nytta av resten av livet. Våra lärare är värda goda läroböcker för sin undervisning så att elever kan få lära i takt med sina förutsättningar. Föräldrar är värda en lärobok som kan stödja dem när de ska hjälpa sina barn som av någon anledning varit från­-
varande eller av annan anledning behöver träna mer.

Bokens betydelse tenderar att underskattas i takt med den tekniska utvecklingen. Men utan goda läskunskaper blir också tekniken svårtillgänglig. Därför bör vi stimulera författandet av barnlitteratur liksom produktion med allt vad det innebär. Många svenska barnboksförfattare och tecknare lever under knappa ekonomiska förhållanden och risken är stor att utbudet av barnböcker minskar om efterfrågan inte finns. Det är viktigt att barn lockas av att läsa – då kan de också uppleva lusten att lära. God skönlitteratur och bra läroböcker måste säkras i ett samhälle för såväl kulturens bevarande som utveckling av förmågor och allmänkunskap.

En författare som på ett utmärkt sätt lyckats fängsla människor från alla generationer för sina alster är Astrid Lindgren. Hon har på ett suveränt sätt bidragit till att grundläggande mänskliga värden överförs till barnen. Det är inte oväsentligt vilka värderingar som erbjuds våra barn genom barnboken. Så kan t ex barnböcker vara effektiva läroböcker i deras djupaste mening. Barn kommer ihåg Emils, Pippis och Alfreds förhållningssätt, kunskaper och beteenden. I böckerna beskrivs hur värden överförs mellan generationer och hur barn överför värden till praktisk handling i vardagslivet. En kunskap som alltför ofta negligerats.

Det är inte enbart barnen som har lärt sig av böcker. Många vuxna har fått ökad förståelse för barns tänkande och handlande men också för vuxnas inskränkta sätt att se på verkligheten. Astrid Lindgrens böcker speglar delar av vår kultur, men inte enbart de traditionella utan hon ger också nya perspektiv. Flickorna får vara starka och pojkarna får vara ömsinta. Kunskapen om vår kultur och de värden som finns i den sprids såväl till människor från andra kulturer som flyttar till vårt land som till människor i andra länder genom de många översättningar som finns.

På samma gång som läsarna fångas av en intressant historia får de upp läshastigheten, ökar ordförrådet och tränar samtidigt stavning. Inte minst förflyttning i tid och rum, och genom att lära känna andras tankar och levnadsförhållande tränas den empatiska förmågan och lägger en god grund för litteraturintresset som kan vara livet ut.

Det är viktigt att eleverna i skolan uppmuntras att läsa mycket skönlitteratur.

Betydelsen av goda relationer mellan människor, mellan barn och vuxna, måste uppmärksammas, och det görs i litteraturen. Många barn har säkert avundats Emil, hans olika personliga förhållanden till vuxna och många vuxna har insett värdet av goda relationer med barn. Barn har rätt till kultur och livsglädje. Genom att ha förmågan att läsa kan de komma åt de skatter som vår litteratur innehåller. Genom att vi erbjuder spännande böcker kan barn lära sig läsa. Därför vill vi ha en utredning om hur man på bästa sätt kan få barn intresserade av att läsa och stimulera våra barnboksförfattare att ge ut böcker som fängslar barn.

Stockholm den 6 oktober 2003

Yvonne Andersson (kd)

Anna Lindgren (m)