Motion till riksdagen
2003/04:Kr341
av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd, c)

Statsbidrag till sjukhuskyrkan


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förstärkning av stödet till sjukhuskyrkan.

Motivering

Riksdagen har uttalat att trossamfund generellt sett är samhällsnyttiga organisationer och enligt 2 § lagen om stöd till trossamfund (SFS 1999:932) skall stödet bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

Statligt bidrag till trossamfund (förutom till Svenska kyrkan) fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Bidraget är idag betydligt lägre än det var i mitten på 1990-talet.

SST framhåller tre av de bidrag som fördelas av nämnden och som bör prioriteras under den närmaste tiden:

I denna motion vill vi framhålla bidraget till den andliga vården inom sjukvården som främst bedrivs genom sjukhuskyrkans arbete.

Till grund för sjukhuskyrkans arbete, sådant det ser ut idag, ligger beslut i Sveriges riksdag som fattades i början av 1980- talet och som bekräftades i samband med utredningarna om nya relationer mellan staten och trossamfunden i slutet av 1990-talet.

Det övergripande begreppet är andlig vård inom hälso- och sjukvården, vilket omfattar flera religioners arbete. Sjukhuskyrkan bedrivs ekumeniskt av de kristna kyrkorna och samfunden i vårt land.

Numera kan präster och själavårdare från romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa och österländska kyrkorna arbeta inom sjukhuskyrkan. På de sjukhus där det finns en frikyrklig sjukhuspastor arbetar han eller hon i ekumeniska arbetslag sida vid sida med präster, diakoner, assistenter och musiker från Svenska kyrkan. De som arbetar i sjukhuskyrkan genomgår en omfattande fortbildning efter sin grundutbildning till präst, pastor eller diakon. Denna utbildning håller mycket hög kvalitet. Den löper i regel över ett par års tid och den är skräddarsydd för sjukhuskyrkan.

Alla tjänster som sjukhuspastorer är lokala. Det är en församling eller ett ekumeniskt råd som fungerar som arbetsgivare. Merparten av lönerna och andra kostnader betalas av respektive församling. Den ursprungliga tanken när beslutet om sjukhuskyrkan togs i riksdagen var att statsbidraget skulle täcka hälften av kostnaderna. Idag gör det ingalunda det. Den totala kostnaden år 2002 var cirka 11.200.000 kronor. Statsbidraget för församlingarnas lönekostnader var 3.535.000 kronor och det har inte förändrats under 2003.

Det behövs en förstärkning av statsbidraget till sjukhuskyrkan. Den bör tilldelas det statsbidrag som den från början utlovats, alltså hälften av kostnaderna för dess verksamhet, för att kunna fortsätta att bedriva sitt viktiga arbete. Sjukhuskyrkan är uppskattad av alla som kommer i kontakt med den. Det gäller inte enbart patienter utan även anhöriga och personal. Alltmer har sjukhuskyrkan kommit att fungera som ett starkt stöd för sjukhusens personal, där den bland annat arbetar med fortbildning, krishantering och samtalsstöd. I en tid av stress och oro behövs alla goda krafter i vårt samhälle – inte minst inom vården.

Stockholm den 6 oktober 2003

Cecilia Wikström (fp)

Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Erling Bager (fp)

Annelie Enochson (kd)

Sven Bergström (c)

Torsten Lindström (kd)

Kent Olsson (m)

Rigmor Stenmark (c)