Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.
Göteborgsoperan har inlett sin nionde säsong sedan invigningen 1994. Under de år som den verkat har den byggt upp en bred publikbas i hela Västsverige och fått gott renommé inom branschen. Publiktillströmningen och antalet föreställningar gör att Göteborgsoperan idag mycket väl kan jämföras med Kungliga Operan i Stockholm och idag är en uppskattad kulturell mötesplats för hela Västsverige.
En målsättning för Göteborgsoperan är att bli ett av de intressantaste operahusen i Europa där hög konstnärlig och teknisk kvalitet råder över en bred repertoar. I målsättningen ligger också en ambition att verkligen nå ut till alla, inte bara geografiskt utan också verksamhetsmässigt.
Statens kulturråd har i rapporten ”Från Sevilla till Duvemåla” belyst musikteatrarnas situation och framtida problem och möjligheter. Än en gång konstateras musikteatrarnas framgångar och möjligheter men också behov av offentligt ekonomiskt stöd. Av de studerade institutionerna lyfter rapporten särskilt fram Göteborgsoperan behov av utökat statligt bidrag
Göteborgsoperan har efter nio säsonger etablerat sig i branschen och hos publiken. Åtskilliga konstnärliga framgångar tillsammans med en påfallande genrebredd har säkrat utbyggnaden av en stor publikbas. Studier som gjorts vid Göteborgs universitet visar att över 30 procent av den vuxna befolkningen i Göteborg med omnejd återkommande gör minst ett besök på Göteborgsoperan per år.
Göteborgsoperan har sedan starten arbetat målmedvetet för att nå en publik utanför Göteborg. Det görs dels genom att underlätta för avlägset boende att komma till Göteborg, dels genom turnéer, konserter och andra presentationer för att intressera en ny publik för Göteborgsoperan föreställningar. Göteborgsoperan har sedan 1 juli 2002 dessutom ett helhetsansvar för musikteaterverksamheten i Västra Götalandsregionen genom sammanslagningen med Länsteatern i Skaraborg. Det övergripande målet med denna verksamhet är att främja, stärka och utveckla den regionala musikteaterverksamheten och samtidigt behålla den lokala förankringen som byggts upp av Länsteatern.
Ett stort problem för Göteborgsoperan har redan från starten dock varit bristande finansiering av driften. Göteborgsoperan bedriver idag en verksamhet som bedöms ligga i nivå med den som förväntas av staten som bidragsgivare och Västra Götalandsregionen som ägare. För att långsiktigt kunna behålla verksamhetsnivån återstår dock att lösa resterande del av underfinansieringen. Ökningen av de statliga ekonomiska stöden har inte varit tillräckligt för att skapa en stabil situation.
Det är för Göteborgsoperans framtid mycket otillfredsställande att inte ha en ekonomi som är i långsiktig balans. Det omöjliggör rationell planering och effektiv användning av befintliga resurser. Även personalen känner av den stress och oro som blir följden av det ekonomiska läget.
Att ytterligare skära ner på kostnaderna kan endast innebära en betydande försämring av både bredd och kvalitet. Risken är då överhängande att Göteborgsoperan tappar den position som nu uppnåtts bland både publik och kritiker. Jämförelser med Kungliga Operan i Stockholm och operan i Helsingfors visar att Göteborgsoperan har alltför begränsade resurser. De offentliga bidragen och de konstnärliga och tekniska resurserna är utifrån ett verksamhets- och publikperspektiv betydligt mindre än de andra musikteatrarnas.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Claes-Göran Brandin (s) |
|
|
Carina Ohlsson (s) |
Hans Hoff (s) |
|
Christina Nenes (s) |
Arne Kjörnsberg (s) |
|
Mona Berglund Nilsson (s) |