Motion till riksdagen
2003/04:Kr303
av Åsa Domeij och Leif Björnlod (mp)

Naturhistoriska riksmuseet - ett museum för forskningen, kulturarvet, miljön och besökare


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets behov av att bygga upp ett strukturerat departementssamarbete mellan Kultur-, Miljö- och Utbildningsdepartementen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att överväga en långsiktig finansiering av Natur­-
    historiska riksmuseets miljögiftsgrupp.

Bakgrund

Verksamheten vid Naturhistoriska riksmuseet skiljer sig markant från övriga museer, där forskningsdelen omfattar några enstaka procent. Medan Riksmuseets forskningssfär är den naturvetenskapliga är övriga museers huvudsak humanistisk. Medan andra svenska museer mer självklart ägnar sig åt kulturområdet spänner Naturhistoriska riksmuseet med den omfattande naturvetenskapliga forskningen över flera politik­områden. Under Miljödepartementets ledning bedrivs mycket av den forskning och verksamhet som även Natur­historiska riksmuseet ägnar sig åt. Framtagandet av en nationell flora och fauna är ett exempel på ett sådant verksamhets­område som tillhör Naturhistoriska riksmuseets profession. Artdatabanken leder och koordinerar detta arbete. Miljödatabanken och miljöövervakning är andra exempel på aktiviteter som samordnas och/eller leds från Miljödepartementet. Arbetet för att bevara den biologiska mångfalden lyfts fram i en av de senaste forskningspropositionerna. Där betonas även betydelsen av taxonomi och systematik som absoluta grundpelare när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Vid forskningsavdelningen på Naturhistoriska riksmuseet arbetar hundrafemtio personer med att ständigt utveckla taxonomin och systematiken och man åtnjuter ett gott internationellt anseende. Museets samlingar och verksamhet bedöms ha ett stort vetenskapligt värde av olika internationella experter. I arbetet med att utarbeta den nationella floran och faunan kommer Naturhistoriska riksmuseet att vara i högsta grad involverat.

Den omfattande och världsomspännande naturvetenskapliga forskningen bedrivs vid sidan av utställningsverksamheten. Museets forskning fördelad på ett tiotal ämnes­områden utgör närmare 75 % av dess totala verksamhet. Riksmuseet bedriver ensamt mer forskning än alla övriga museer tillsammans och fram till 1965 stod museet under Vetenskapsakademins överinseende.

Även om en bred kulturpolitisk kompetens gagnar övriga museer, torde det för riksmuseets del vara av större betydelse att ha en departementstillhörighet där man i huvudsak förstår att stödja, driva och långsiktigt arbeta för att utveckla Naturhistoriska riksmuseet i framtiden. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att tillgodose att flera departements sakkunniga involveras i departementsarbetet med Naturhistoriska riksmuseet. Görs inga sådana åtgärder bör regeringen i stället ändra Naturhistoriska riksmuseets departementstillhörighet till Miljödepartementet.

Vid Naturhistoriska riksmuseet bedrivs miljögiftsforskning idag på uppdrag av Naturvårdsverket. Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank var den första i sitt slag i världen och världsledande. Denna verksamhet kan idag inte effektivt utnyttja den egna kompetensen och inte heller ha en långsiktig planering. Vidare saknar museet laboratorielokaler med stabilt klimat vilket idag krävs för avancerade miljögiftsanalyser. Från hälsosynpunkt är det inte heller acceptabelt att handha miljögiftsmaterial när det saknas t ex tillräcklig ventilation. Om verksamheten inte ges långsiktigt stöd kan forskningen inte utvecklas. Det bör utredas hur verksamheten kan finansieras på ett mer långsiktigt sätt.

Miljöprovbanken innehåller material som är oerhört viktigt för såväl svensk som internationell miljögiftsforskning. På årsbasis förhandlar museet idag fram korta kontrakt. Med nuvarande typ av finansiering nås vare sig effektivitet, önskvärd utveckling av miljögiftsforskningen eller långsiktighet. Miljöprovbankens material måste handhas på ett sätt så att den ingår i en vetenskaplig disciplin. Annars utvecklas den inte. Det internationella intresset kan t o m mattas av med åren eftersom Naturhistoriska riksmuseet inte håller jämna steg med andra liknande miljögiftsgrupper på andra håll i världen. Framför allt avseende bristande laboratoriemiljö och avsaknad av vetenskapligt långsiktig ledning.

Det vore förödande för miljögiftsgruppen med miljöprovbankverksamheten om inte verksamheten ges långsiktiga förutsättningar. Även ur ett internationellt perspektiv är det viktigt att den första miljöprovbanken handhas optimalt. Det är av yttersta vikt att Naturhistoriska riksmuseet får egna direkta anslag för denna verksamhet. Ges Naturhistoriska riksmuseet ett eget anslag och uppdrag att ha detta specificerade miljögiftsansvar kan museet självt samtidigt avsätta medel för att rusta upp laboratorie­miljön.

Stockholm den 6 oktober 2003

Åsa Domeij (mp)

Leif Björnlod (mp)