Motion till riksdagen
2003/04:Kr278
av Ingrid Burman m.fl. (v)

Spelberoende


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontroll av åldersgränser vid spel.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om direktiv för Svenska Spel AB.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bildandet av en fond genom en procentuell andel av spelintäkterna.

2 Inledning

Spelberoende liknar på många sätt annat beroende, inte minst gäller detta att spelberoendet ökar när tillgängligheten till spel ökar. När spelmarknaden expanderar ökar alltså även antalet spelberoende. Spelberoendet går också att jämföra med en alkoholist och dennes sätt att planera sitt drickande, att få tag på alkohol och att dölja sitt beroende. På samma sätt är en spelberoende upptagen med att skaffa pengar, planera nästa spelomgång samt hindra att någon upptäcker spelandet. Denna upptagenhet med spelrelaterade beteenden skapar sociala konsekvenser när spelaren inte har tid med något annat än sitt spel. Familj, arbete och vänner blir lidande, och i förlängningen tappar många spelberoende kontrollen över situationen. Det enda han eller hon klarar av att tänka på är sitt spelande. En konsekvens av detta spelberoende är att skulderna ökar, trots att ett av syftena med spelandet var att skapa en välmående ekonomi.

För Vänsterpartiet framstår spel om pengar som en social och kulturell fråga som i förlängningen kan ha en anknytning till drogmiljöer och kriminella subkulturer. I Sverige har spelexpansionen varit extrem, och i dess fotspår har många människor kommit till skada både psykiskt, socialt och ekonomiskt. Detta drabbar både de spelberoende och deras anhöriga. Forskare räknar med att ett spelberoende direkt drabbar omkring 2 procent av befolkningen.

I en svensk studie av spelandets struktur har det visat sig att ca 5 procent av befolkningen aldrig spelar, att 4 procent någon gång haft spelproblem, samt att övriga spelar någon gång då och då för mindre summor och utan problem. Av de 4 procent som haft problem med spelandet är det en en tredjedel som haft svåra problem. Det som är intressant är att grupperna inte är stabila, utan det sker en vandring av människor mellan de olika grupperna över tid. I faktiskt antal personer finns det ca 125 000 personer som i någon mån är beroende av spel.

År 2002 omsattes 31,8 miljarder kronor på spel. Genomsnittsspelaren använde 500–600 kronor per år, medan storspelaren kunde använda upp till 200 000 kronor per år. Sverige ligger, i jämförelse med länder som Spanien, Australien, vissa delstater i USA och Singapore, högt när det gäller satsningen på spel.

3 Kvinnligt och manligt spel

Det går att påvisa att det finns skillnader i spelvanor. Vid en jämförelse mellan kvinnliga och manliga spelare ser man först att kvinnor och män spelar i nästan samma utsträckning. Nästan 95 procent av kvinnorna hade någon gång spelat om pengar eller pengars värde (Rönnberg m.fl., 1999). Men det är i huvudsak män som spelar regelbundet och för stora belopp. Nästan hälften av männen har uppgivit att de spelat den föregående månaden, men bara en tredjedel av kvinnorna uppgav att de gjort detta. Det visar sig också att kvinnor spelar för mindre belopp än män. I genomsnitt spelar de för 112 kronor i månaden medan män spelar för 274 kronor, även detta enligt Rönnbergs undersökning. Av de ca 2 procent som kan kallas för spelare har det beräknats att ca 1 procent är spelberoende, patologiskt beroende, och av dessa är omkring 20 procent kvinnor. Det är frapperande likt proportionaliteten när det gäller andelen kvinnor med svåra alkoholproblem.

Den manliga dominansen kan förklaras med att det är män som har utvecklat flertalet spelformer, och att de har skapats ur männens erfarenheter och livsvillkor. Tror vi på detta skulle män ha fler könsspecifika spelformer att välja mellan. Tips och spel på hästar är sådana spelformer. Bingo, Bingolotto och skraplotter kan mer motsvara kvinnors erfarenheter och livsvillkor.

Dessa spelformer passar bättre deras ekonomiska och sociala situation. I sin tur betyder detta att kvinnors spel begränsas av färre spelalternativ. För spelbolagen gäller det att få så många som möjligt att spela. Det finns en stor potential att vinna om de kan öka kvinnors spel. Spelbolagen satsar därför medvetet på att öka kvinnors spelbenägenhet. I reklamen appellerar de till att kvinnor genom att spela kan frigöra sig från den marginalisering och exploatering som många kvinnor är utsatta för. Det mest sannolika är att spelbolagen kommer att lyckas och därmed öka inte enbart mäns utan i högre grad kvinnors spelberoende.

Det är knappast en slump att vackra broschyrer om villavinster, sommarhusvinster och familjeresor jorden runt dyker upp i reklamen om vissa spel – eller att attrahera lågavlönade med att vinna 25 000 kronor i månaden i 25 år. Att det därtill ligger stora ekonomiska intressen i spel är helt klart. Rikslotterier ökade sin omsättning med 18 procent första halvåret 2001. Det som kallas Folkspel, som Bingolotto, Sommarnöjet etc., ökade med 11 procent, ATG med 3 procent och Svenska Spel med 12 procent. Totalt tar staten in 18 miljarder kronor på dessa spel. I kontrast till detta satsas det i budgeten, för år 2002, 4 miljoner kronor för att motverka spelberoendet. Den insatsen kan inte räknas i hela promilletal, utan är 0,22 promille. Av detta går ytterligare någon promille till vård och behandling av spelmissbrukare. Regeringen har i årets budgetproposition tilldelat ytterligare 5 miljoner kronor för att motverka spelberoende, men även detta är i jämförelse med intäkter och konsekvenser av spelandet marginella satsningar.

4 Fortgående ökning

Spelandet om pengar ökar år från och år och alltfler spelfomer utvecklas. Det sker också en ökning av antalet arenor där olika former av spel förekommer. Vi möter det i separata spelhörnor direkt vid entrén till matbutiken, på flyget hem när vi åker på charter, via Internet, TV och föreningsvärlden. Det finns en klar risk att spelberoendet håller på att utvecklas till en folkhälsofråga. Riksdagen har ett ansvar för den svenska spelpolitiken, och det finns en samlad majoritet för att ta spelproblematiken på yttersta allvar. Att hantera spelandet, med de möjligheter den nya tekniken för med sig, kräver inte bara kompetens och finansiella muskler – det krävs också insikt, vilja och integritet nog att avstå från potentiella ekonomiska vinster som skulle resultera i ett alltför högt socialt och mänskligt pris. Sådana hänsyn tror vi inte att aktörerna på en fri spelmarknad kommer att ta, därför är det viktigt med en statlig reglering av alla former för spel.

För att spelandet inte ska leda till helt oacceptabla problem krävs det att spelbolagen tar sitt ansvar. De behöver samarbeta med kommuner, sociala myndigheter, Folkhälsoinstitutet och Spelberoendes Riksförbund. En situation med fri konkurrens mellan svenska och utländska aktörer skulle försvåra detta samarbete och riskera att rubba balansen.

Vi menar att en demokratisk och social kontroll ger de bästa förutsättningarna för en ansvarsfull hantering av spelverksamheterna, och vi anser att det på sikt behöver satsas mer resurser på behandling och forskning om förebyggande av spelmissbruk. Ökade resurser för forskning från staten innebär att den forskning som bedrivs i dag, som till största delen finansieras via spelbolagen, kan agera fristående och öka i trovärdighet.

Det kan också påpekas att en demokratiskt kontrollerad spelmarknad som i första hand är förbehållen staten och folkrörelserna är en modell som tillämpas i nästan alla europeiska länder. Vänsterpartiet anser att det krävs skärpta regler för att motverka och försvåra för utländska spelbolag att etablera sig på den svenska spelmarknaden.

5 Spelproblematiken

Spel om pengar har en baksida, en baksida som inte är fullt så glamorös som vinnarcirkeln på Solvalla eller kasinomiljön i Sundsvall och Stockholm. Den består av ökade insatser, växande skulder och anhöriga som glöms bort. Det är bara några av de beteenden som är typiska för spelare som passerat gränsen och inte kan sluta spela, trots att det är precis vad de borde göra. Det är detta som kallas för spelberoende. Om spelberoende är ett växande problem i Sverige finns det inga entydiga belägg för. Att det alltid funnits människor som blivit spelberoende finns det många belägg för, men omfattningen av problemet är inte helt känt.

Problemet uppmärksammas ständigt i olika medier. Varje statlig utredning om spel nämner spelberoende som en allvarlig negativ konsekvens till följd av spel om pengar. De statliga kasinona uppvisar, enligt en nyligen gjord studie, en miljö som bidrar till att skapa en upplevelse av att det inte är ”pengar” som spelas bort, dvs. den sociala vardagsmiljön kopplas bort ur medvetandet.

Behandlingshem som vänder sig till de spelberoende har etablerats, självhjälpsgrupper finns på ett antal orter runt om i landet och Folkhälsoinstitutet har fått särskilda medel för att bedriva preventionsarbete för att minska förekomsten av spelberoende.

I Sverige är åldern för när en spelare med problem börjar spela låg, jämfört med en del andra länder. Man kan alltså misstänka att avsaknaden av åldersgränser samt bristande respekt för de åldersgränser som finns särskilt drabbar ungdomar som därmed utvecklar spelberoende. En test har gjorts som visar att ATG-ombud låtit mycket unga människor få spela med uppseendeväckande stora summor utan att reagera. Vänsterpartiet anser att kontrollen av åldersgränser vid spel måste intensifieras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet föreslår att stöd och hjälp i olika former bör utvecklas för att behandla spelberoende. Det handlar om åtgärder för att både minska och förebygga spelberoende. Med tanke på den legala formen av spel i Sverige som nu tillåts växa och som innefattar storstadskasinon, är större samhällsinsatser mot spelandets avigsidor än mer angelägna. Det handlar om förebyggande insatser i form av t.ex. utbildning av vårdpersonal, utvecklande av självhjälpsmaterial för spelare med problem, hjälp och upplysning till spelares anhöriga och närstående, stöd till föreningar för spelberoende, allmän folkupplysning om riskerna för spelberoende, arbete inom den svenska spelindustrin för att utveckla mindre skadliga spel och ett ansvarsfullt spelande över huvud taget. Men det handlar också om insatser avsedda att hjälpa dem som drabbats av spelproblem och deras anhöriga, och att göra detta så tidigt som möjligt. Här är en telefonhjälplinje och utbyggnad av kompetens och resurser för korttidshjälp åt spelberoende i tidigt skede i kommunerna viktiga inslag. Vänsterpartiet menar att en större andel av spelbolagens vinster måste gå till stöd och hjälp för de människor som drabbas av spelandet.

Centralt för arbetet med att förebygga och minska skadorna av spel om pengar är att det finns personer i vårt land med kompetens och kunskaper på området. Det är viktigt att det finns en oberoende och universitetsförankrad forskning som också har ett ansvar för kunskapsspridning.

Att spel har en intäktssida är uppenbart. Statskassan tjänar pengar som kan användas till olika ändamål. Vidare får folkrörelserna, med olika inriktning, ett välbehövligt inkomsttillskott till sina aktiviteter. Medier av olika slag drar ekonomisk nytta av spel om pengar, då det ger ökade upplagor. Ombuden i kiosker och butiker är beroende av spel, och reklamindustrin tjänar pengar detta. Spelandets positiva effekter är lätta att finna. Men det är svårare att se omfattningen av de negativa konsekvenserna. I Sverige finns ingen bra utredning som belyser spelandets negativa konsekvenser i ett brett ekonomiskt och socialt samhällsperspektiv. I Sverige finns det inte heller någon studie om skillnaden mellan kvinnors och mäns spelande om pengar. Detta gäller då inte bara enskilda människors lidande, utan också samhällets ekonomiska kostnader. Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5 miljoner kronor per dag, på att marknadsföra sina produkter och sitt företag. Reklamen för spel syns överallt, i alla medier, TV, tidningar, reklampelare m.m.

En begränsning av reklamen kring spelandet är nödvändigt, och det behöver utredas hur detta kan göras, inte minst med tanke på de unga som genom den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras till spel om pengar.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner påpekat behovet av en parlamentarisk kommission för att få grepp om problemområdet och för att få förslag till åtgärder. Den skulle utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna av spel där även skillnaderna i kvinnligt och manligt beteende belyses. Under kommitténs arbete bör inga ytterligare kasinon med internationella regler för spel få etableras i landet. Vi anser att det finns ett behov av en kommission samt ett moratorium för etablering av ytterligare kasinon i landet.

Det är även väsentligt att det kommer till stånd en analys av förhållandet mellan statens intäktssida av spel och idrottsrörelsens beroende av spelintäkter och det faktum att det innebär att man lockar alltfler att spela om pengar. Vi anser att en sådan analys bör komma till stånd snarast.

I dag finns möjligheter att köpa olika spelprodukter i vilken kiosk, tobakshandel och matvarubutik som helst i Sverige – dygnet runt. Spel om pengar finns tillgängligt via Internet, som många har tillgång till. Datorn kommer förmodligen att utkonkurreras av annan teknik: mobiltelefonen och digital television. Dessa två medier har större spridning än datorer, de har större kapacitet och är billigare för konsumenten. Framtidens vadslagning kommer att lämna kiosker och butiker och göra sitt intåg på allvar in i varje svenskt hem. Utbudet av olika spelprodukter har aldrig varit större än vad det är i dag. Som konsument har du i dag ett 30-tal olika produkter att välja bland. Det är spelformer som passar varje plånbok, varje intresse och tillfälle.

Vinstnivåerna, pengarna tillbaka till spelarna, ökar stadigt. Införandet av jackpot är ett sätt att höja vinstnivåerna och intresset för att spela. En reglering av detta är en av vägarna till att minska spelandet.

AB Svenska Spel saknar direktiv om hur bolaget ska informera om de negativa skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde och samhället. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör ge Svenska Spel liknande direktiv för sin verksamhet som Systembolaget har när det gäller informationen om alkoholdrycker och deras skadeverkningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 En fond mot spelberoende

Etableringen av Internetspelandet och av öppnandet av internationella kasinon i Sverige är oroande. Internationella utblickar visar att det finns uppenbara risker med kasinospel. Förutom att fler riskerar att bli spelberoende, finns dessutom risken att kriminalitet och prostitution växer fram i närheten av sådana kasinon. Detta är konsekvenser som kasinot i Malmö redan erfarit.

Internetspelandet i sin tur öppnar snabbheten i spelandet, och vi vet att en kort tidsperiod mellan spel och resultat ökar antalet spelberoende. Vi är medvetna om att många människor ensamma, eller i grupp, uppenbart finner stor glädje och stor tjusning i sitt kontrollerade spelande. Vi är medvetna om att ett gemensamt spelintresse kan leda till god social gemenskap. Vi lägger inga moraliska eller värderande synpunkter på hur människor väljer att umgås. Det vi däremot reagerar på är den näst intill hänsynslösa marknadsföring som finns för spelandet, och att en försvinnande liten del av de totala spelintäkterna används för att öka kunskapen om spelandets negativa sidor. Förutom ett mer direkt statligt stöd, krävs det därför att ett mer direkt ekonomiskt ansvar tas ut från spelmarknaden. Det krävs ökat ekonomisk stöd till behandlingsinsatser, till utbildning och forskning om hur spelandet påverkar människor, spelreklamens betydelse osv.

Vänsterpartiet föreslår därför att det skapas en fond som tilldelas medel för att ägna sig åt att utforma behandlingsprogram, för utbildning av terapeuter samt till forskning om spelandets negativa sidor. Fonden bör finansieras genom att en procentuell andel av de totala spelintäkterna årligen tillfaller denna fond. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2003

Ingrid Burman (v)

Rossana Dinamarca (v)

Ulla Hoffmann (v)

Siv Holma (v)

Kalle Larsson (v)

Elina Linna (v)

Rolf Olsson (v)

Peter Pedersen (v)

Gunilla Wahlén (v)