Riksdagen begär att regeringen inom ramen för undersökningen av litteraturstödets utformning även analyserar distributionsstödets utformning avseende biblioteken i enlighet med vad som anförs i motionen.
Det utgår för närvarande en rad olika statliga stöd till litteraturen och läsandet. Det s.k. litteraturstödet syftar till att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen så att läsarna garanteras ett brett urval av god litteratur. Litteraturstödet utgår till tio olika kategorier, t.ex. svensk litteratur för vuxna, barn och ungdom och nationella minoriteter. Statens kulturråd fördelar stödet genom beslut i olika arbetsgrupper med särskild kompetens att bedöma ansökningarna inom sitt område.
Litteraturstödet kan sökas av förlag eller annan utgivare som är verksam i Sverige. Det är i första hand ett efterhandsstöd, dvs. med några undantag ansöker man om stöd när boken kommit ut. Stödet gäller den första utgåvan av en boktitel.
En bok som beviljats litteraturstöd får sedan år 1999 per automatik också ett distributionsstöd, vilket innebär att de litteraturstödda titlarna skall distribueras i 295 exemplar till kommunbiblioteken. Varje bok som fått litteraturstöd ska levereras i dessa 295 exemplar till Liber distribution, som hanterar distributionen på uppdrag av Statens kulturråd. Som ersättning för de levererade böckerna får förlaget 50 procent av bokens f-pris x 295 exemplar. Med f-pris avses förlagets nettopris för en bok före moms, dvs. det pris som förlaget säljer boken för till återförsäljare. Distributionsstödet betalas automatiskt ut samtidigt med litteraturstödet. Leveranserna är fraktfria för förlagen. Statens kulturråd genomför regelbundna kontroller av hur förlagen levererar litteraturstödda boktitlar till distribution. Om det visar sig att ett förlag inte fullföljer sitt åtagande avseende distribution kan Statens kulturråd kräva återbetalning av både litteratur- och distributionsstödet. Syftet med detta stöd är att den statligt stödda kvalitetslitteraturen skall ha möjlighet att nå ut till läsarna runt om i landet.
Översynen av distributionsstödet till biblioteken har utförts som ett forskningsprojekt på Statens kulturråd. Rapporten heter ”2002:2 Bästsäljare och hyllvärmare. Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd 1998–2000. Rapport från Statens Kulturråd” och har författats av Erik Peurell. Rapporten visar att tillgången till litteraturstödda böcker har ökat markant på de undersökta biblioteken efter distributionsstödets införande. Det var nämligen tidigare ingen självklarhet att biblioteken köpte in just de boktitlar som erhållit litteraturstöd. Men även efter distributionsstödets införande saknas vissa av titlarna som fått litteraturstöd på biblioteken. Det finns flera orsaker till detta enligt rapporten: ibland ”glömmer” förlagen att skicka böckerna, ibland hinner inte biblioteken ta hand om de böcker som levereras, ibland avstår biblioteken medvetet från att utrusta och katalogisera böckerna.
Rapporten visar också att utlåningen av litteraturstödda titlar har ökat, såväl i antalet titlar som i antalet exemplar. Men av alla de litteraturstödda titlar som finns i bibliotekens bestånd är det en större andel nu än före distributionsstödets införande som står som ej utlånade. Sådana ”hyllvärmare” har således ökat i antal och diktsamlingar är den kategori som drabbas hårdast av detta. I rapporten redovisas också intervjuer med bibliotekspersonal.
Här framkommer att bokinflödet på ca 800 titlar per år via distributionsstödet inte sällan upplevs som betungande och där inte minst små bibliotek får påtagliga tillskott av böcker på detta sätt och får problem med utrymmet osv. Vare sig bibliotek eller Statens kulturråd har p.g.a. det löpande arbetet i övrigt kunnat arbeta särskilt aktivt med de stödda böckerna. I slutet av rapporten redovisas kortfattat några möjliga vägar att förenkla hanteringen av de distributionsstödda böckerna för biblioteken och att försäkra sig om att alla sådana böcker verkligen finns tillgängliga i alla kommuner.
Det är viktigt att undersöka om det statliga distributionsstödet avseende litteraturstödda boktitlar till kommunbiblioteken har fått avsedd effekt och kan anses vara effektivt. I den nämnda rapporten kan t.ex. följande läsas: ”Om man slår samman andelen titlar som ej blivit utlånade med andelen titlar som lånats ut högst tre gånger visar det sig efter distributionsstödets införande att på somliga bibliotek är det så mycket som 70 procent och på ett bibliotek 85 procent av de litteraturstödda titlarna som haft liten utlåning eller ingen utlåning alls.” (sid. 43)
Det framkommer också att det för närvarande inte finns några särskilda krav på biblioteken beträffande deras hantering av de litteraturstödda böckerna. Det redovisas hur böcker som levererats via distributionsstödet nästan genast gallras bort och sålts för en mindre summa till biblioteksbesökare. Behövs det en regel för hur tidigt dessa böcker skall få gallras ut och säljas? Det behövs uppenbart en bedömning av huruvida distributionsstödet kan anses leva upp till fastställda mål, om stödet kan förändras och förbättras så att utlåningen ökar av fler boktitlar eller om det finns andra sätt att uppnå bättre resultat.
Vänsterpartiet vill särskilt framhålla värdet av att de böcker som tilldelas biblioteken via distributionsstödet får en ökad utlåning. Detta måste anses viktigare än att säkerställa ett stort bestånd av distributionsstödda böcker på alla bibliotek, som sällan eller aldrig lånas ut. Här krävs sannolikt ytterligare insatser som möjliggör för såväl förlag, Statens kulturråd och biblioteken att ”marknadsföra” dessa litteraturstödda böcker. Måste alla litteraturstödda böcker erbjudas alla bibliotek i alla kommuner? Det är viktigt att anpassa distributionsstödets tillämpning beroende på de olika bibliotekens storlek, läseunderlag och andra förutsättningar? Är inte en möjlig väg att de olika bibliotekens personal via en aktuell lista över litteraturstödda böcker aktivt får beställa de böcker de vill erhålla med distributionsstöd?
Riksdagen gav 2002 regeringen till känna att samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd utvärderas så att det tydligt framgår om målsättningen med stöden har uppfyllts (bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57). Regeringen konstaterar i budgeten 2004 att Statens kulturråd på eget initiativ genomfört flera utvärderingar av de statliga stöden på litteraturområdet och att det kan finnas anledning att analysera dessa närmare. Regeringen skriver att detta t.ex. gäller en utvärdering av det utvidgade stödet för utgivning och distribution av litteratur som infördes 1999. Regeringen avser att genomföra en sådan fördjupad analys av Kulturrådets rapporter och vid behov låta genomföra särskilda utvärderingar för att återkomma till riksdagen med en redovisning.
Vänsterpartiet vill med denna motion säkerställa att utvärderingen av litteraturstödet även omfattar distributionsstödet till kommunbiblioteken. Regeringen skall därför inom ramen för sin utvärdering av Litteraturstödet analysera även distributionsstödets utformning utifrån det i motionen anförda. Detta skall riksdagen som sin mening begära av regeringen.
|
Stockholm den 4 oktober 2003 |
|
|
Peter Pedersen (v) |
|
|
Rossana Dinamarca (v) |
Mats Einarsson (v) |
|
Siv Holma (v) |
Rolf Olsson (v) |
|
Tasso Stafilidis (v) |
Alice Åström (v) |