Motion till riksdagen
2003/04:Kr267
av Gunilla Tjernberg (kd)

Kulturmiljövården i skogen


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att en konsekvensanalys görs av nuvarande lagstiftning där ersättningsfrågan till markägare ingår.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utbildning.

Motivering

Kulturminneslagen ger ett mycket starkt skydd för fornlämningar. Till en fornlämning hör ett så stort område som krävs för att bevara lämningen. Även arealomfattande röjningsrösen utgör fasta fornlämningar, enligt tolkningen av kulturminneslagen.

Nya och värdefulla inventeringar har lett till en kraftig ökning av antalet dokumenterade fornlämningar i skogslandskapet. Det gäller fornåkrar, hackerörsområden, röjningsrösen m.m.

Som exempel kan nämnas en studie av förekomsten av s.k. hackerör i Kronobergs län. Hackerörsområden utgör där 5 procent av den produktiva skogsmarken. På by- och fastighetsnivå kan det ibland handla om mycket högre andelar.

En konsekvensanalys av lagstiftningens effekter för skogsbruket bör snarast göras. Någon rätt till ersättning till markägaren för försvårat brukande finns idag inte kopplat till kulturminneslagen. Till lagen bör fogas en ersättningsregel för de fall där pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Utbildningen kring fornlämningarna pågår delvis men behöver intensifieras, både inom skogsvårdsstyrelser och inom länsstyrelser som är de myndigheter som är delaktiga i det praktiska arbetet med att bevara de kulturhistoriska lämningarna. Utbildning bör också erbjudas skogsägare och företag som erbjuder skogsbrukstjänster.

Stockholm den 3 oktober 2003

Gunilla Tjernberg (kd)