Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utredning av statligt stöd till inrättande av ett varvsmuseum.
Under ganska många års tid har det förts diskussioner och sonderingar i Göteborg och på andra orter om vikten av och möjligheterna till att bevara och levandegöra kulturarvet från den stora och mycket viktiga varvsnäringen i Sverige. Det är ingen överdrift att säga att varvsnäringen under lång tid var central och betydelsefull för Sveriges utveckling på flera samhällsområden. Det finns därför stor anledning att hävda att ett inrättande av ett varvsmuseum är en fråga av nationellt intresse.
Varvsnäringen i Sverige har varit förlagd till många orter. I Göteborg arbetade på 1960‑talet bortåt 20 000 människor vid främst de tre storvarven och väldigt många fler var sysselsatta hos underleverantörer och i verksamheter som på olika sätt knöt an till varvens verksamhet. Andra stora varvsorter var Malmö, Uddevalla, Landskrona, Karlskrona, Sölvesborg, Oskarshamn och Stockholm, för att bara nämna några av de viktigare. Under lång tid utvecklades på dessa orter en oerhört stor kompetens och kunskap kring fartygsbyggnation. Sverige var en av världens absolut ledande fartygsnationer och på Norra Älvstranden i Göteborg byggdes under 150 år fartyg som blev välkända i hela världen.
I många år har det pågått diskussioner och mindre utredningar i Göteborg och på andra orter om inrättande av varvsmuseum. Det har gjorts viktiga insatser av ideella föreningar, fackföreningar, några kommuner och befintliga museer för att i någon mån rädda viktiga dokument, foton, byggnader och andra lämningar, men det räcker inte. Det krävs ett samlat grepp där alla nivåer, inklusive den nationella nivån, samarbetar för att skapa ett brett varvshistoriskt museum. Nu arbetar en nationell arbetsgrupp, ”Nätverket Svenska Varv”, med denna fråga och har fått medel för en inventering över lämningar i landet. Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen skall också utreda förutsättningar lokalt för varvshistoriskt museum. Men frågan är inte bara lokal.
I den statliga utredningen Industrisamhällets kulturarv (SOU 2002:67) framhålls betydelsen av att uppmärksamma industriarvsfrågorna. Värdefulla mänskliga kunskaper och erfarenheter, liksom industriella lämningar, riskerar att gå förlorade om inget görs snart. En mycket viktig del i detta synsätt är att tillvarata de mänskliga erfarenheterna, att uppmärksamma och dokumentera de människor som kan berätta denna del av historien. Byggnader, maskiner och fartyg är naturligtvis viktiga, men för att få en fullödig bild krävs kunskaper om samhället runt varven, människors liv och arbete, den sociala historien. Därför behövs minnen och berättelser från människor som var med och därför är det naturligtvis viktigt att insatser görs inom en rimlig tid.
Varvsindustrin har som framhållits bedrivits på många orter i Sverige. Därför är ett varvshistoriskt museum en fråga av ett nationellt intresse. Det är dock helt nödvändigt att det sker ett mycket nära samarbete mellan stat, regioner och kommuner. Det torde krävas inte minst när det gäller finansiering och för att samordna mellan olika delar. De befintliga planerna, diskussionerna och utredningarna i Göteborg och Västra Götaland och på andra håll är naturligtvis helt nödvändiga att beakta och samarbeta kring i det fortsatta arbetet. Förläggningen av ett framtida varvsmuseum måste diskuteras i ett större sammanhang, men det torde vara svårt att bortse från Göteborg som ett mycket tungt alternativ för placering. En viktig sak att utreda och värdera kan vara samordning och samverkan med annan museiverksamhet vars verksamhet angränsar. Det är dock avgörande att den unika inriktningen på varvsindustrihistorien inte går förlorad i ett sådant samarbete.
Regeringen bör få i uppdrag att i enlighet med ovanstående intentioner låta utreda förutsättningar för ett statligt stöd till ett varvshistoriskt museum. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Rolf Olsson (v) |