Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utvärdera vilka konsekvenser hiphopkulturen, och därmed graffitin, haft i Sverige som ett alternativ till kriminella och destruktiva livsstilar.
Graffiti är en relativt ny konstart som lockat många ungdomar. I Sverige växte den sig stor i takt med den första hiphopvågen i början av 80-talet. För många ungdomar i Sveriges miljonprogram blev graffitin, precis som hiphop, musiken och dansen, alternativ till kriminella och destruktiva livsstilar.
Tyvärr har den svenska debatten hittills bara fokuserat på de negativa bieffekterna som graffitin medfört – klotter.
Klotter är ett stort samhällsproblem det är därför rimligt att man försöker minska den skadegörelse som klotter innebär. Man ska dock veta att repressiva åtgärder för att komma åt klotter i andra länder inte inneburit att klottrandet upphört.
Den s.k. Klotterkommissionen, som tillsattes för att komma med förslag för att komma åt klotter, lämnade en rad förslag på åtgärder för att motverka och minska klotter. Dessa förslag föranledde att regeringen till riksdagen överlämnade propositionen ”Åtgärder mot klotter och annan skadegörelse”.
Propositionen ”Åtgärder mot klotter och annan skadegörelse” konstaterar att det finns behov av att inventera i de klotterförebyggande åtgärder som vidtagits, samt att fler ”förebyggande klotterprojekt” behövs för att utvärdera dess effekter.
Mot en sådan bakgrund är det också viktigt att regeringen ger Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utvärdera vilka konsekvenser hiphopkulturen, och därmed graffitin, haft i Sverige som ett alternativ till kriminella och destruktiva livsstilar.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Luciano Astudillo (s) |