Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i fördraget införa en målsättning om att jordbrukspolitiken också skall omfatta ett djuretiskt hållbart samhälle inom hela EU.
Byggandet av vårt gemensamma samhälle inom den europeiska unionen är ett livstidsuppdrag. Det kommer alltid att finnas områden där det finns behov av förbättringar och förändringar. Konventets förslag visar också på, att ett samhälle som präglas av möjlighet till deltagande är ett samhälle där de etiska normerna är tydliga och där de ideligen står under prövning och möjlighet till omformulering.
Det samhälle som vi håller på att bygga tillsammans med medlemsländerna kan beskrivas på många olika sätt. Förenande för de olika beskrivningssätten är dock vanligen att samhället skall vara hållbart. Det som eftersträvas är ett samhälle som lämnar lika stora, och gärna större, förutsättningar för kommande generationer. Ett perspektiv på ett hållbart samhällsbyggande som växt sig allt starkare från början av 80-talet fram till idag är att det också skall vara djuretiskt hållbart.
Intresset för hur det djuretiskt hållbara samhället skall se ut är särskilt stort hos dagens ungdomsgeneration, samtidigt som engagemanget finns inom alla generationer. Regeringen anger i sitt djuretiska program för vårt land att ett hållbart samhälle är ett där vi erkänner att djuren har ett egenvärde. Regeringen anger även att våra behov av mat och kläder inte har förändrats, men att vi tillförts insikt och kunskap om att våra behov kan tillgodoses utan lidande för djuren. Det synsättet delas av många inom EU. Med tanke på djurens utsatta livssituation i medlemsländerna idag, och det stora engagemanget för att åstadkomma förändringar hos befolkningen, är det angeläget att systematiska åtgärder genomförs i syfte att främja den djuretiska debatten också inom unionen.
Fördraget bör innehålla texter om hur vi på EU-nivå kan bilda ett djuretiskt råd. Rådet bör bestå av etiker och andra personer som idag står helt fria från den pågående djuranvändningen och bör ta fram djuretiska analyser kring både samhällsutvecklingen i stort men även kring olika enskilda frågor. Rådet bör arbeta fritt, precis som andra råd inom EU.
Sveriges höga djuretik får inte ses som ett handelshinder. Det är därför angeläget att medlemsländerna har samma krav på uppfödning etc som vi och att länderna för varandra årligen lägger fram sina ansträngningar till rådet för jordbruksministrarna. På så sätt kan länderna jämföra sin strävan att arbeta för ett djuretiskt hållbart samhälle.
|
Stockholm den 17 oktober 2003 |
|
|
Jan Emanuel Johansson (s) |