Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av genusperspektiv i riksdagsarbetet.
Sveriges riksdag är numerärt världens mest jämställda parlament. Säkert är också riksdagen och andra politiska församlingar några av landets mest jämställda arbetsplatser. De allra flesta ledamöter har en ärlig strävan att utjämna könsrelaterade orättvisor.
Ändå upplever många kvinnliga ledamöter att vårt parlament inte alltid är en mönsterarbetsplats i jämställdhetshänseende. Patriarkala strukturer, outtalade regler och invanda mönster sätter stopp för det. Ofta är uttrycken för diskrimineringen subtila och svåra att angripa. Den största delen är inte heller resultat av sanktionerade strategier utan helt enkelt omedveten.
Personalen på en förskola utanför Gävle var engagerade jämställdhetsförespråkare och tyckte själva att de var noga med att behandla alla barn lika och att överföra ett jämställt budskap. Ändå tackade de ja till ett jämställdhetsprojekt som de blev erbjudna att delta i. I projektet ingick bland annat att videofilma verksamheten för att i efterhand kunna analysera det som sagts och gjorts. Förvånat konstaterade personalen att de inte alls behandlade flickor och pojkar lika. Varje dag uppmuntrade och befäste de, omedvetet och mot sin egen vilja, de traditionella könsrollerna. Först efter att personalen uppmärksammats på hur det egentligen låg till och fått adekvat utbildning kunde de angripa problemet och anpassa pedagogiken.
Vi anser att liknande jämställdhetshämmande och till stor del omedvetna strukturer finns överallt i samhället. Det finns även i vårt parlament. Majoriteten av dessa strukturer är sannolikt tydligast tidigt i de politiska beslutsprocesserna, på exempelvis förmöten och gruppsammankomster, något som varje partigrupp bör vara medveten om och motarbeta aktivt. Men tendenserna finns även i våra formella forum, och det enda sättet att kunna angripa dem är att lyfta upp dem till ytan.
Förskolepersonalen i projektet i Gävle blev medvetna och fick utbildning. Uppföljningar av projektet visar att man också nått resultat. Flickor och pojkar som gått på just den förskolan är mindre bundna av de traditionella könsrollerna.
Ett steg mot att göra Sveriges riksdag till en jämställd mönsterarbetsplats skulle kunna vara att överföra förskolans koncept på politiken. Genom att låta en genusforskare filma och analysera utskottssammanträden och debatter i kammaren får vi en granskning av våra egna eventuella brister och visar också att vi anser att jämställdhet är en mycket viktig och prioriterad fråga för vårt parlament.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Louise Malmström (s) |
|
|
Marie Nordén (s) |
Matilda Ernkrans (s) |
|
Mikael Damberg (s) |
Fredrik Olovsson (s) |
|
Johan Löfstrand (s) |