Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att göra en översyn av EU-frågornas hantering i riksdagens arbete.
Det är många valanalytiker som efter folkomröstningen har tagit upp frågan om EU-politikens svaga förankring i människors vardag. Vad EU:s beslut betyder för mig är inte bara en svår fråga att besvara för enskilda medborgare – den är dessvärre svår att besvara också för många av oss riksdagsledamöter.
Riksdagens utskott hanterar EU-frågorna på olika sätt men få utskott på ett integrerat sätt i den egna beslutsprocessen.
Det är för oss uppenbart att EU-politiken måste få ett bättre fotfäste i människors vardag. Medborgarna har givetvis rätt att få reda på vilka frågor som diskuteras och vilka förslag som finns under beredning/behandling för att påverka sina beslutsfattare.
Då antalet EU-parlamentariker är få måste Sveriges riksdag ta ett tydligare och större grepp om frågorna i syfte att nå en större öppenhet, bättre information och därmed i bästa fall en bättre demokratisk process.
Det är därför hög tid att se över det system och de arbetsformer vi hittills har haft för EU-frågornas hantering så att dessa frågor på ett bättre sätt integreras i det övriga riksdagsarbetet.
En majoritet av svenska folket och en klar majoritet av riksdagen tycker att EU-medlemskapet är bra och viktigt. Då bör också detta ställningstagande avspeglas i praktiken.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Berit Högman (s) |
|
|
Laila Bjurling (s) |
Sonja Fransson (s) |