Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en oberoende kommunal revision.
Den 1 juli inrättades den nya, oberoende och grundlagsfästa revisionsmyndigheten: Riksrevisionen. Myndigheten är oberoende och svarar inför riksdagen till skillnad från Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer som svarade inför regeringen. Hela idén med nyordningen är att den nya myndigheten bättre ska bevaka medborgarnas krav på att staten använder skattepengarna på ett effektivt sätt.
Ett självklart nästa steg bör vara att införa en motsvarande oberoende revision också i kommuner och landsting. Under riksmötet 1998/99 fattade riksdagen beslut om en skärpning av kommunallagens kapitel 9 gällande kommunrevisionen. Den nya ordningen innebär visserligen en viss förstärkning av den kommunala revisionen bl.a genom att de förtroendevalda revisorerna numera ska biträdas av sakkunniga. Dock kvarstår brister i systemet. I kommunerna är det enligt kommunallagen endast de förtroendevalda som är revisorer. Det är förtroendevalda som fattar beslut om verksamheten, och det är förtroendevalda som är revisorer och därmed avgör vad revisionsberättelsen skall innehålla. Enligt kommunallagen ska visserligen revisorerna biträdas av sakkunniga, men de avgör själva i vilken omfattning. De förtroendevalda revisorerna uppfyller naturligtvis inte heller kraven på oberoende.
En oberoende och professionell revision är nödvändig även i kommunerna. De senaste åren har ett antal fall visat på nödvändigheten av en noggrann granskning av den kommunala verksamheten. Den kommunala verksamheten har vuxit i omfattning och det har blivit allt svårare för icke-professionella revisorer att fullgöra en revisionsuppgift som tillgodoser relevanta krav.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Liselott Hagberg (fp) |