Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Pornografi begränsar människans sexualitet 3
Pornografi är en fråga om makt 3
Pornografi och sexualiserat våld 3
Fri sexualitet, inte moralism 4
Porrfria utrymmen 4
Porrfria hotell 5
Riksdagen begär att regeringen ser över hur lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram efterföljs och vid behov återkommer till riksdagen med nya lagförslag.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur man kan hindra tillgängligheten till pornografi på datorer placerade i offentliga utrymmen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, statliga verk och myndigheter skall vara föregångare för att få porrfria hotell i Sverige.
Riksdagen begär att regeringen inleder samtal med hotellbranschen med målsättning att alla hotell i Sverige skall vara porrfria år 2008.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagstiftningen om att skydda anställda kompletteras.
1 Yrkande 4 hänvisat till NU.
Det offentliga rummet blir ständigt allt mer sexualiserat. Vart man än vänder sig möts man av affischer där avklädda kvinnor framställs som objekt för män. Vi ser att kvinnoförtrycket delvis har tagit nya former. Vi har i dag jämställda lagar och kvinnor har enligt lag tillgång till samma möjligheter, utbildningar och jobb som män. Samtidigt har kvinnans kropp blivit föremål för en ständigt större exploatering i bild och på film. Pornografin och normaliseringen av pornografin är en följd av denna utveckling.
Genom historien har kvinnors sexualitet varit föremål för mäns kontroll. Kvinnor har blivit utsatta från allt från kyskhetsbälten och mordhot till abortmotstånd och föraktet mot utomäktenskapliga barn. Delar av detta förtryck av kvinnans sexualitet har vi i dag kommit tillrätta med i Sverige. Vi behöver dock inte gå längre än till andra EU-länder för att hitta exempel på att förtryck i sådana former fortfarande existerar. En sida av detta är abortmotståndet på Irland och i Portugal, en annan är den avkriminalisering vi har sett av bordeller i flera EU-länder. Men vi kan också konstatera att den positiva rörelsen för en mer frigjord sexualitet har blivit exploaterad av en ständigt växande porrindustri. Genom pornografin berövas kvinnor rätten till sin egen kropp och sin egen sexualitet.
Vänsterpartiets mål är en fri, positiv och jämställd sexualitet där både kvinnor och män har rätt att söka och rätt att finna sin egen sexuella identitet. Detta är en tradition vi stolt bär med oss från 1960-talets nödvändiga sexuella frigörelse.
Genom pornografin framställs kvinnor som viljelösa varelser, som objekt för manlig maktutövning där förnedring av kvinnan ofta framställs som höjden av njutning. Pornografi är i första hand en fråga om makt och handlar bara skenbart om sexualitet. Pornografi handlar inte om lust och njutning. Pornografi handlar om exploatering, förnedring och kontroll. Den systematiska underordningen av kvinnor är inget som enbart existerar inom pornografin. Tvärtom finns den i hela samhället och pornografin är ett av de starkaste uttrycken för den. Om kvinnors underordning i samhället skall kunna brytas måste vi föra kampen för lika rätt till arbete, utbildning, ekonomiskt oberoende och politisk inflytande. Skall kvinnors underordning och det sexuella förtrycket brytas måste vi utmana patriarkatet och upphäva genuskontraktet.
Det sexualiserade våldet är ett av de mest extrema uttrycken för patriarkal maktutövning. Sexualiserat våld är en samlingsbeteckning för våldtäkt, sexuella övergrepp mot barn, kvinnomisshandel, sexuella trakasserier, prostitution och pornografi. Det är framför allt kvinnor och barn som utsätts för sexualiserat våld. Pornografin används för att legitimera det sexualiserade våldet.
Vänsterpartiet anser att pornografin bidrar till att begränsa människans sexualitet. Sida vid sida hittar vi pornografins utövare och de inskränkta moralister som vill gömma undan människans sexualitet. De som talar i termer av ”normal” och ”avvikande” där heterosexualiteten representerar normen. Porrindustrin gynnas av denna inskränkthet som får den att framstå som frihetsbejakande, som den som utmanar tabun och som den som vågar visa nakenhet. På liknade sätt förstärker porrindustrin den inskränkta moralismen som får en fiende att bekämpa.
Problemet ligger inte i att sexualiteten har olika uttryckssätt, utan i att när makt, förtryck och sexualitet sammankopplas är det någon som drabbas. Oftast är det kvinnor, och värst utsatta är de kvinnor som själva deltar i produktionen av pornografin. Dokumentärfilmen Shocking Truth som för några år sedan visades på bio, tv och också i riksdagen visade hur verkligheten ser ut för människor som lever i porrbranschen. Den diskuterade hur tidiga övergrepp och självbedrägeri kan förklara vem som hamnar framför kameran, den visade på kopplingarna till sexualiserat våld och hur den reellt existerande och idag alltmer lättillgängliga porren faktiskt ser ut. Den visade den verklighet som så många blundat för eller inte velat se.
Vänsterpartiet vill inte ha ett generellt förbud mot porr eftersom det är svårt att hitta en entydig definition av begreppet pornografi. Sverige har i dag en lagstiftning som slår fast att våld och tvång inte får förekomma i pornografin. Ändå visas det filmer på TV varje dag där det är uppenbart att så sker. I dag granskas bara en liten andel av de filmer som kommer ut på marknaden eftersom filmer endast granskas om distributören lämnar in den till Statens biografbyrå eller då den blir anmäld. År 2002 blev 220 porrfilmer granskade och av dessa blev 14 klippta. De sista sju åren har inga filmer blivit stoppade. När man tittar på utbudet och förekomsten av våld i pornografien framstår detta som ytterst märkligt.
Vänsterpartiet vill att lag 1990:886 om granskning och kontroll av filmer och videogram skall efterlevas och föreslår därför att ett översyn av lagens tillämpning görs och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om förbättringar.
Det har blivit allt svårare att undvika porr i samhället. Det måste vara möjligt för människor att röra sig i samhället, gå och handla eller gå på biblioteket utan att behöva mötas av pornografiska bilder och uttryck i sin vardag. Man skall kunna köpa sin choklad och sitt kaffepaket utan att ständigt behöva bli utsatt för denna exploatering. Samtidigt tycker vi oss se att gränserna har förflyttats – pornografin tar sig allt grövre uttryck och den har blivit mer tillgänglig. Ett ökande problem är den pornografi som sprids via Internet. Internet har gjort det lättare att sprida även grövre pornografi och barnpornografi och många människor får dagligen sina inkorgar fyllda med e-post med sådana erbjudanden. Lärare kan rapportera om ständigt återkommande problem med pornografi på gemensamma datorer. På bibliotek och i andra offentliga rum har vi samma problem. Att komma till rätta med detta är en fråga om teknik, om information och om att formulera riktlinjer. Vi menar att samhället har ett ansvar att se till att offentliga lokaler är fria från pornografi.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära att den låter utarbeta förslag på hur man kan hindra tillgängligheten till pornografi på datorer placerade i offentliga utrymmen.
Vänsterpartiet väckte frågan om porrfria hotell redan i en motion till riksdagen 1999. Efter det har frågan kommit upp i olika sammanhang och många kommuner, landsting och organisationer anlitar numera enbart porrfria hotell. Detta har haft verkan och inneburit att många hotell tagit bort möjligheten att titta på porrfilmer. Det är hög tid att riksdagens ledamöter, förvaltningen, statliga verk och myndigheter följer efter.
Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen som sin mening att riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, statliga verk och myndigheter skall vara föregångare genom att enbart anlita porrfria hotell. Vidare bör riksdagen begära att regeringen inleder samtal med hotellbranschen med målsättningen att alla hotell i Sverige skall vara porrfria år 2008.
Porrfria hotell handlar nu inte enbart om att de boende har rätt till porrfria rum. Det handlar också om arbetsmiljö. Om en arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön åligger det arbetsgivaren att vidta åtgärder. När städerskor får torka sperma från tv-rutor och städa upp bland porrtidningar är det en form av sexuella trakasserier. Men eftersom det handlar om en gäst-/kundrelation omfattas inte detta av lagstiftningen. Ett ökat utbud av hotell som inte erbjuder dessa betalkanaler skulle vara ett viktigt bidrag till att förbättra hotellanställdas arbetsmiljö. Utöver detta bör alla arbetsgivare ha en beredskap för att hjälpa personal i den krissituation som kan uppstå när någon utsätts för sexuella trakasserier även av gäster/kunder. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur anställda ska skyddas mot sexuella trakasserier från gäster och kunder. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Ulla Hoffmann (v) |
|
|
Lars Bäckström (v) |
Rossana Dinamarca (v) |
|
Mats Einarsson (v) |
Marie Engström (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Berit Jóhannesson (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Alice Åström (v) |
|
Camilla Sköld Jansson (v) |