Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.
De nationella minoriteterna bör ges möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem. I Sveriges rapport till Europarådet om ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (rapport avgiven i enlighet med ramkonventionens artikel 25, punkt 1) skriver regeringen: ”Inflytande och delaktighet för de nationella minoriteterna är av stor betydelse inom minoritetspolitiken. Särskilda åtgärder har vidtagits för att stödja minoriteternas möjlighet till inflytande. Bland annat hålls regelbundet samrådsmöten med företrädare för regeringen och minoriteternas organisationer. Särskilda medel har också tilldelats organisationer som företräder nationella minoriteter för att öka deras möjligheter till inflytande i frågor som berör dem.”
Inflytande och samråd mellan beslutsfattarna och företrädare för minoriteternas organisationer är således en viktig del av minoritetspolitiken. För att de nationella minoriteterna skall kunna ta sitt ansvar i dialogen skall deras organisationer garanteras ekonomiska och personella resurser.
De nationella minoriteterna skall ha likvärdiga demokratiska möjligheter att påverka sin situation i det svenska samhället.
För närvarande ger Näringsdepartementet sex minoritetsorganisationer ett årligt bidrag. Exempelvis erhåller Sverigefinländarnas delegation, vilken företräder uppskattningsvis 300 000 finsktalande invånare, årligen 300 000 kronor för sitt uppdrag.
Majoriteten av beslut som berör de nationella minoriteterna fattas kommunalt. I flertalet fall har lokala intresseorganisationer och samarbetsgrupper mött oförståelse för sina frågor eftersom informationen om den nationella minoritetspolitiken inte nått lokala beslutsfattare.
Den nationella minoritetspolitiken berör hela landet och alla samhällsnivåer. Därför är det av stor vikt för politikens konkreta genomförande att beslutsfattare på alla samhällsnivåer är väl informerade om innebörden i riksdagsbeslutet i frågan och om de skyldigheter som Sveriges ratificering av Europarådets minoritetsspråks- och ramkonvention medför.
Det är även viktigt att all samhällsinformation tar hänsyn till de nationella minoriteterna för att de även regionalt och lokalt, på lika villkor, ska ha möjlighet att bli informerade, kunna föra en dialog och ha möjlighet att påverka i frågor som berör dem.
Europarådet kritiserade i en rapport 2003 den svenska regeringen för att kommunerna inte lever upp till de minoritetspolitiska besluten. Bland annat påpekades brister i barnens undervisning i sitt modersmål.
Med hänvisning till detta anser vi
att minoriteternas organisationer ska garanteras öronmärkta ekonomiska resurser i framtiden för att på jämlika villkor kunna ansvara för uppdraget som intressenter för sina respektive minoritetsgrupper,
att regeringen ska ansvara för att innehållet i, och konsekvenserna av den nationella minoritetspolitiken får genomslag även lokalt och regionalt.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Paavo Vallius (s) |
Sinikka Bohlin (s) |