Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att votering i fråga som rör grundlagsändring tidigast får ske kalenderåret efter det att allmänt val hållits.
Grundlagarna skiljer sig från vanlig lag, och hanteringen av dessa bör därför vara varsam. Av den anledningen krävs för en grundlagsändring att riksdagen fattar samma beslut två gånger och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Väljarna ska ha möjlighet att rösta in en ny riksdag för att annat beslut än det första ska kunna fattas. Regeln har införts för att det ska ges tid till mycket noggranna överväganden innan beslut fattas samt att beslutet ska tänkas igenom och tas av fler personer än enbart en riksdag.
I valrörelsen inför valet 2002 talades det mycket litet om liggande förslag på ändringar i Sveriges grundlagar. Detta gjorde att både väljare och nya ledamöter var svagt insatta i frågorna. När den nya riksdagen valts kom beslut om grundlagsändringar för nya ledamöter mycket hastigt. Under riksdagsåret 2002/03 var den första voteringen om grundlagsändringar riksmötets andra votering, men den kunde lika gärna ha varit den första. Tiden för de nya riksdagsledamöterna var således alldeles för kort för att finna och läsa igenom beslutsunderlag, och tid fanns inte heller att kontakta utomstående och opartiska sakexperter. Detta gjorde att flera nya ledamöter var osäkra på lagändringarnas innebörd.
Flera kände sig säkert också osäkra vad gällde voteringsteknik. Efter ett antal voteringar i kammaren blir ledamöterna fullt förtrogna med vilka knappar de ska trycka på för att uttrycka vald ståndpunkt. I början är detta inte alldeles självklart.
Mot denna bakgrund anser vi att votering i fråga som rör grundlagsändring tidigast får ske kalenderåret efter det att allmänt val hållits.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Karin Granbom (fp) |
Nina Lundström (fp) |