Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om att upphäva lagen (1974: 411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om Sveriges indelning i län och landsting innebärande de förändringarna att Heby kommun förs från Västmanlands län och landsting till Uppsala län och landsting.
I samband med allmänna val 1998 genomfördes en folkomröstning i Heby kommun. Resultatet visade entydigt att befolkningen i Heby önskade att Heby kommun ska överföras från Västmanlands län till Uppsala län och landsting. Fortfarande har denna folkvilja inte respekterats.
Trots att ett entydigt beslutsunderlag talar för ett länsbyte för Heby kommun avslog regeringen i april 2001 kommunens ansökan. I juni 2001 antog en majorietet i riksdagen ett yttrande om att regeringen borde bifalla en förnyad ansökan från Heby kommun. Trots detta avslog regeringen kommunens förnyade ansökan.
Varken de folkvalda i Sveriges riksdag eller Heby kommuns invånare kan acceptera att folkets uttryckta önskan på detta sätt nonchaleras av regeringen. Inte heller kan det accepteras att de sakliga skäl för ett länsbyte som presenterats blivit så förbisedda.
I valet 2002 framgick på nytt att kommuninvånarna i Heby kommun önskar att ett länsbyte ska genomföras. Det lokala länsbytarpartiet fick 18,8 % av rösterna i kommunvalet, en ökning med 8,6% jämfört med 1998 års val. Länsbytarpartiet ökade i samtliga valdistrikt och är kommunens tredje största parti. Sedan folkomröstningen 1998 har den partipolitiskt obundna Föreningen för länsbyte ökat sitt medlemsantal från ett knappt hundratal till över 300 betalande medlemmar och är nu en av kommunens största intresseföreningar.
Regeringens långsamma hantering av ärendet och ovilja att tillgodose folkviljan har alltså ytterligare stärkt opinionen för ett länsbyte i Heby kommun. Ovärdigt är ett ord som väl betecknar den politiska processen kring Hebys länstillhörighet. Det var ovärdigt av regeringen att köra över den tydliga folkviljan för ett länsbyte i Heby kommun. Det var ovärdigt att negligera Kammarkollegiets klartecken för ändrad länstillhörighet och det är djupt ovärdigt att vägra att frågan ens utreds vidare.
Debatten kring Hebys länstillhörighet har synliggjort en större principiell fråga, den om hur man ska besluta om Sveriges regionala indelning. Hur Sverige är indelat i län och landsting har en stor betydelse för människors identitet och tilltro till det demokratiska systemet. Därför borde det inte vara de folkvalda i riksdagen som beslutar om länsindelningen och inte regeringen. Större förändringar i indelningen beslutas av riksdagen. Det hade varit oacceptabelt att bilda Skåne län och storlänet Västra Götalands län för några år sedan utan att riksdagen hade beslutat så.
Det som nu måste ske är en justering av lagstiftningen så att riksdagen också kan besluta i mindre indelningsändringar, såsom i fallet om Hebys läns- och landstingstillhörighet. Att det är riksdagen som är Sveriges lagstiftande församling måste synliggöras i praktiken också i hanteringen av Hebyfrågan.
Hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut måste därför utredas ordentligt. Våren 03 har därför de borgerliga partierna och Miljöpartiet utnyttjat den rätt som en utskottsminoritet har att inhämta synpunkter från de respekterade juristerna i lagrådet. I det yttrande som Lagrådet avgivit säger man att den tilltänkta lagstiftningen inte möter några hinder ur konstitutionell synpunkt, men betonar att frågan behöver utredas mer, vilket också utskottsminoriteten önskat.
När regeringen beslutar i strid med ett folkomröstningsresultat, ett enhälligt kommunfullmäktige, Kammarkollegiets utredning och rekommendation, Lagrådets rekommendation om en fortsatt utredning om ny lag samt en majoritet i Sveriges riksdag måste det sammantaget karaktäriseras som allvarligt.
Att det alls är möjligt för en regering att agera på ett sådant sätt är ett allvarligt tecken på att man måste åtgärda det som brister ur demokratisynpunkt. Det är vår plikt som folkvalda i Sveriges riksdag att med alla de medel som står oss till buds försvara folkviljan och respekten för de demokratiska spelreglerna.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Cecilia Wikström (fp) |