Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stegvis fortsätta reformarbetet med att utöka förvaltningsområdena för minoritetsspråken i landet.
Riksdagen antog den 2 december 1999 propositionen 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Beslutet innebar att Sveriges nationella minoriteter och deras språk erkänts. Enskilda har nu rätt att använda samiska, finska, meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken används av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Det har också införts en rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa språk.
Det är viktigt att en människosyn som ser människan som en unik person, fri, likvärdig och ansvarig, styr synen på nationella minoriteter och de olika minoritetsspråken. Ursprungliga och naturaliserade svenskar liksom språkliga och etniska minoriteter ska ha samma samhälleliga rättigheter och skyldigheter.
Det är viktigt att fortsätta stärka minoritetsspråkens ställning även utanför de förvaltningsområden som hittills börjat arbeta i enlighet med riksdagens beslut. Reformarbetet måste fortsätta så att det stegvis blir en positiv utveckling för minoritetsspråken i hela landet. Speciellt kommuner med stor invandrartäthet har ett ansvar för den utvecklingen. Mälardalen, Göteborgs-, Borås- och Olofströmsområdet bör särskilt uppmärksammas eftersom stora grupper Sverigefinländare bor i dessa områden.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |