Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag så att begravningsväsendet övergår till annat huvudmannaskap.
I Sverige gäller sedan ett femtiotal år religionsfrihet. Som en konsekvens därav kan ses att förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan förändrats varvid Svenska kyrkan fått en alltmer självständig och naturlig ställning som trossamfund.
Av kulturella och historiska skäl har Svenska kyrkan en särställning i vårt land. Därför är det rimligt att staten i särskild ordning ersätter Svenska kyrkan för till exempel vård av kulturhistoriskt intressanta kyrkor och andra byggnader.
En uppgift har dock Svenska kyrkan än så länge ålagts av staten, nämligen att sköta begravningsväsendet. För att finansiera uppgiften har Svenska kyrkan rätt att via skattsedeln taxera samtliga invånare, oavsett personlig hållning i livsfrågorna och eventuell trostillhörighet. Detta gäller med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Här är det i stället primärkommunerna som är huvudmän för begravningsväsendet.
I ett modernt samhälle kan det knappast anses vara rimligt att ett enskilt trossamfund av staten tyngs med en uppgift av allmän och generell natur. Det har givetvis inget att göra med begravningsceremonin som är en personlig och livsåskådningsmässig fråga. Däremot handlar det om förvaltningen och skötseln av begravningsplatser. Flera organisationer, bland andra muslimska församlingar, har reagerat mot det orimliga i att ett trossamfund har en uppgift som faktiskt är ett allmänt samhällsintresse, gemensamt för alla, och inte exklusivt för trossamfundets medlemmar.
Genom ett överförande av begravningsväsendet till en annan huvudman, t ex kommunerna, undanröjs vidare orimligheten att ett trossamfund via skattsedeln kan taxera även icke-medlemmar, personer som saknar rösträtt i de kyrkliga valen och sålunda inte kan påverka begravningsavgiftens nivå. Ur demokratiska och religionsfrihetsmässiga aspekter är det angeläget att se över huvudmannaskapsfrågan i syfte att uppnå ett begravningsväsende som handhas enligt demokratiskt legitima principer. Därför bör ansvaret för begravningsväsendet ses över så att ansvaret för verksamheten överförs till organ där samtliga invånare har lika stor möjlighet till inflytande över avgifter och verksamhet, oavsett den enskildes trossyn.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |