Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet.
Det är nödvändigt att såväl allmänheten som näringslivet informeras och får klart för sig vilka gigantiska summor som undandras samhället vid ekonomisk brottslighet.
Samhället har ett ansvar för att påvisa de negativa effekterna, medverka till att där eko-brottslighet bedrivs ska den beivras. Förebyggande insatser för att motverka att eko-brottslighet uppstår är nödvändiga.
Att brott mot skatter och avgifter till det allmänna är mer vanligt inom vissa branscher är numera väl känt. Den ekonomiska brottsligheten inom åkeribranschen, taxibranschen, hotell- och restaurangverksamheten, fastighets- och torghandel m fl spänner över vida fält. Det kan gälla sådant som underlåtenhet att betala in preliminärskatt för anställda, moms, arbetsgivaravgifter etc. Förekomsten av svart arbetskraft är tyvärr vanlig – liksom s k svartkörningar.
Det är bra att regeringen nu tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser som reglerar taxibranschen – men det räcker inte.
Det är vidare bra att bl a skattemyndigheten samarbetar med andra myndigheter för att finna effektivare metoder att försvåra skattefusket inom bl a restaurangbranschen – men inte heller det räcker. Flera åtgärder måste sättas in för att komma till rätta med den oseriösa verksamhet som råder.
Slutsatser av kontrollverksamheter som genomförts kan sammanfattas som följande:
det finns stora brister i bokföring
det finns det krävs mer omfattande kontroll, mer resurser och aktivare metodutveckling för att komma till rätta med fusket
det finns kompetensen har breddats bland personal och deltagare men uppfinningsrikedomen är enorm. De som bedriver skattefusk ligger ännu steget före. Skatteundandragandet omfattar miljardbelopp.
En åtgärd för att komma till rätta med problematiken är typgodkända kassaregister där försäljningshistorik kan tas fram på plats och med varje enskild försäljning sparad elektroniskt. En annan åtgärd kan vara provköp av varor från utbudet i restaurangen liksom eventuell kundräkning. Alldeles oavsett restaurangens storlek och om det föreligger en god intern kontroll eller inte så ska det finnas information om hur den inregistrerade försäljningen förs över till tömningskvittot. Det ska med andra ord finnas systemdokumentation och behandlingshistorik!
För taxibranschen kan en åtgärd vara att införa licensavgifter (vilket förutsätts att taxibranschens utredare studerar närmare).
Det är oerhört viktigt att det finns ordentliga kontrollredskap – men det är också viktigt att fokusera på att sprida information till allmänheten. En kampanj för att motverka ekonomisk brottslighet skulle vara välkomnande. En ”billig” öl kan visa sig vara mycket dyr om restaurangen/puben anlitar svart arbetskraft och/eller undanhåller moms. En företagare kan lämna ett lågt anbud därför att denne vägrat teckna kollektivavtal – underleverantörer inte att förglömma. Seriösa företag och företagare hotas allvarligt av en osund konkurrens. En åtgärd kan också vara att arbetsmarknadens parter och ekobrottsmyndigheten uppmanas att utveckla samarbetet i syfte att motverka ekonomisk brottslighet.
Om någon misstänker att ekonomisk brottslighet föreligger måste det klargöras vart man som enskild ska vända sig. Ringer man direkt till ekobrottsmyndigheten eller rent av skattemyndigheten? Kan man få vara anonym?
Bristen på respekt för rättsordningen skärper kraven på en genomtänkt och noggrann utformning av lagarna. Det allmännas möjligheter att övervaka utvecklingen och att ingripa mot ekonomisk brottslighet måste förbättras kraftigt. De seriösa företagarna måste känna att de har stöd från statsmakterna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Sylvia Lindgren (s) |
|
|
Börje Vestlund (s) |
Niclas Lindberg (s) |
|
Christina Axelsson (s) |
Inger Segelström (s) |
|
Ola Rask (s) |
Nikos Papadopoulos (s) |
|
Joe Frans (s) |
Anita Johansson (s) |