Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontroll av redovisade ekonomiska förhållanden vid utdömande av dagsböter.
I brottsbalken skiljer man mellan dagsböter, penningböter och normerande böter. Den vanligaste bötesformen är dagsböter. Dagsböter är konstruerade så att domstolen utdömer ett visst antal dagsböter och fastställer hur stort belopp en dagsbot utgör. Antalet dagsböter motsvarar det begångna brottets straffvärde. Dagsbotens storlek baseras på den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Anledningen till detta är att samma bötesbelopp skulle slå mycket hårdare mot en ekonomiskt svag person jämfört med en välsituerad. Dagsbotsbeloppet kan bestämmas från 30 kronor till 1000 kronor.
Vanligtvis accepterar domstolen de av den tilltalade uppgivna ekonomiska förhållandena som fakta. Detta innebär att en tilltalad har allt att vinna på att uppge en för låg inkomst eller förmögenhet. Ett rimligare system vore att den tilltalade alltid ålades att styrka de av honom eller henne uppgivna ekonomiska förhållandena. I annat fall bör domstolen kontrollera de uppgivna uppgifterna.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Jan Ertsborn (fp) |