Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränsen för registrering av DNA för dömda brottslingar bör sänkas från två till ett års fängelse.
Lagen som reglerar DNA-registren i Sverige antogs i april 1999. Registren innehåller DNA-profiler från spår, misstänkta personer i pågående ärenden och dömda personer. En ändring i polisdatalagen som också inkluderar DNA-registren är just nu föremål för diskussion. Den allmänna uppfattningen i medierna och hos polisen är att nuvarande lag begränsar antalet personer som får registreras. Idag får man bara registrera personer som blir dömda för ett brott som kan leda till fängelse i mer än två år, d.v.s., mer än två år ska ingå i straffskalan. Det har föreslagits att en ändring till ”ett års fängelse” skulle göra registren till ett mer effektivt verktyg att bekämpa vardagsbrottsligheten med.
Statistik från registren visar att nuvarande lag har begränsade effekter. Genom att tillämpa det föreslagna ”ett års fängelse” på personer som gallras kan man konstatera att en sådan lagändring skulle vara motiverad.
Statistik om DNA-profiler och träffar i registren har tagits fram från SKL:s datorsystem. Resultatet visar att antalet DNA-profiler i DNA-registret skulle öka med nästan 50 %. En sådan förändring skulle möta kravet på ett ökat antal träffar mellan personer och spår. Registren skulle därmed bli bättre verktyg att lösa brott med.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Hans Stenberg (s) |
Agneta Lundberg (s) |