Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av välplanerade frigivningar inom kriminalvården.
För att underlätta återgången till ett liv i frihet efter ett avtjänat fängelsestraff är det viktigt med en helhetssyn och med en sammanhängande rehabiliteringskejda och planering. Det kan handla om möjligheten att få ett jobb eller börja studera. Det kan handla om bostad. En person som en gång förlorat sin bostad har framöver en mycket svårare situation på bostadsmarknaden. Ett samarbete bör utvecklas och förstärkas mellan kriminalvården och andra samhällsorganisationer som ansvarar för sådant som är så viktigt för att en frigivning ska bli möjlig att klara rent praktiskt för den enskilde. För kriminalvårdens del är det också en svårighet att det finns bristande samarbete mellan olika verksamhetsdelar inom en kommun. Det är ofta ingen som har helhetsansvaret för utredning och beslut runt den enskilde. Detta ansvar för den frigivnes möjligheter till ett gott liv också efter avtjänat straff bör tydliggöras. Det kan utöver studier, arbete eller boende vara att man som frigiven får en kontaktperson som kan ge stöd i återanpassningen i samhället. Det kan handla om stöd för att få en plats på arbetsmarknaden. Kriminalvården bör i god tid före en frigivning överväga om sådana faktorer säkrar en god återstart i frihet för den tidigare dömde.
För att utveckla så goda förutsättningar som möjligt för de frigivna att efter strafftiden kunna etablera sig i samhället, fria från kriminalitet, bör kriminalvården överväga lämpliga handlingslinjer för planering av sina frigivningar och för en utvecklad samverkan med andra.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Jan Emanuel Johansson (s) |
Cinnika Beiming (s) |