Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka möjligheter till halvtidsfrigivning för förstagångsförbrytare.
Sverige är så gott som det enda land i världen med ett system där alla intagna behandlas lika oavsett hur de sköter sig. Vi anser inte att de interner som gör ett bra arbete i fängelset, studerar och deltar i motivations- eller behandlingsprogram ska bedömas på samma sätt som den som beter sig illa mot sina medfångar, avstår från att delta i programverksamhet eller förstör och slåss.
I samband med reformeringen av påföljdssystemet 1999 aviserade regeringen sin avsikt att utvärdera reformen när den varit i kraft en tid. Nu är det dags för detta. Till hösten påbörjas en större utvärdering av hela påföljdssystemet och där bör möjligheterna till halvtidsfrigivning för förstagångsförbrytare undersökas. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter som finns att skärpa kraven på dömda personer som missköter sig under sin tid i anstalt, liksom att skapa motiverande inslag för dem som är redo att förändra sitt liv och bryta sin brottsliga bana.
Vi borde eftersträva ett system där de intagna i större utsträckning ska ta ansvar för sig själva och sin rehabilitering genom att uppfylla kraven på skötsamhet och utveckling under fängelsetiden. Ett större ansvarstagande och högre ställda krav kan skapa en bättre grund för återanpassning i samhället efter avtjänat straff. Vi menar kort sagt att det borde löna sig att sköta sig och straffa sig att missköta sig. Därför borde en modell med halvtidsfrigivning för de förstagångsförbrytare som sitter av ett kortare straff och sköter sig väl i anstalten prövas. Vinsten kan bli färre återfall, bättre utslussning och främjad återanpassning.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Mikael Damberg (s) |
Cinnika Beiming (s) |