Tullens möjligheter till brottsbekämpning

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Bakgrund 2

4 Tullens befogenheter att ingripa vid brott 3

5 Samverkan mot brott 4

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om synen på tullen som en brottsbekämpande del i rättsväsendet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att arbeta över hela Sveriges territorium.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa mot människosmuggling, illegal invandring och människohandel för sexuella ändamål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter att ingripa vid utförsel av stöldgods.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjlighet till identitetskontroll vid tullkontroll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan tullen och andra brottsbekämpande myndigheter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att använda polisens register.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens möjligheter att ingripa mot misstänkt terrorism, stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet och penningtvätt.

3 Bakgrund

Tullen är avgörande i kampen mot narkotikan. Under 2002 gjorde den svenska tullen över 3.000 narkotikabeslag. Tullen tog 146.040 gram amfetamin, över 5 ton kat och 31.000 gram heroin. Till detta kommer andra beslag; 590.000 liter drickbar sprit, nästan 27 miljoner cigaretter och 659.000 Rohypnoltabletter. I ljuset av de flertal stora beslag som tullen har gjort är de neddragningar som aviserats för Tullverket djupt oroande.

I vår ekonomisk-politiska partimotion, under utgiftsområde 3:3 Tullfrågor, har vi anvisat ett ökat ekonomisk anslag till tullen med 50 miljoner kronor. Detta utökade anslag skulle väsentligt lätta den rationaliseringsbörda som åvilar Tullverket och bidra till att ge organisationen rimliga förutsättningar att utvecklas och moderniseras.

För att bekämpa smugglingen är dock ökade resurser inte nog. Tullverket behöver också redskap som stärker möjligheterna och kapaciteten att ingripa mot främst narkotikasmuggling och den organiserade brottsligheten. Det handlar främst om tullens behov av befogenheter att ingripa vid misstanke om brott.

4 Tullens befogenheter att ingripa vid brott

Det är en förstahandsuppgift för den svenska tullen att förhindra införsel av narkotika till Sverige eftersom det i slutändan handlar om svenska flickors och pojkars överlevnad och framtid. Varje beslag, stort eller litet, som tullen gör sparar liv och pengar. Tullen bör ges utökade befogenheter för att med full kraft kunna motverka narkotikasmugglingen.

Vid Sveriges EU-inträde 1995 förändrades villkoren för tullens arbete. Sedan den 25 mars 2001 deltar Sverige operativt i Schengensamarbetet. Detta innebär att Sverige inte längre har någon personkontroll vid s.k. inre gräns. För att den fria rörligheten för personer inte ska utnyttjas av gränsöverskridande brottslingar innefattar Schengenavtalet en rad s.k. kompensatoriska åtgärder, t.ex. polissamarbete och rättsligt samarbete.

Tullverket är huvudansvarigt för varukontrollen vid gränsen. Vid gräns mot tredje land får tullen göra slumpmässiga kontroller. Vid gräns mot annat EU-land får tullen inte göra slumpmässiga kontroller, utan kontrollen måste baseras på ett selektivt urval.

Tullverkets personal finns vid gränsen. I sitt arbete upptäcker eller misstänker tulltjänstemannen ofta olika slag av brottslig verksamhet. Tullen kan anmäla sådana observationer till polisen. Någon plikt att göra sådan anmälan föreligger dock inte. Inte heller har tullen möjlighet att kvarhålla den resande.

Att inte använda tullens fulla potential i bekämpandet av en ofta grov och organiserad brottslighet är ett slöseri med resurser. Tullverket måste i samverkan med andra länders motsvarande myndigheter effektivisera normal export- och importverksamhet från vanliga företag via främst rationell IT-behandling och kontroll, så att legal handel underlättas. Detta medför att alltmer av verkets resurser kan koncentreras till ingripande- och spaningsverksamhet vad gäller narkotika och andra droger.

För att stärka den svenska tullens verksamhet och trovärdighet krävs en rad samverkande åtgärder. Tullen bör ha befogenhet att ingripa mot smuggling över hela Sveriges territorium. Danmark, Frankrike och Tyskland har valt en modell där man givit tullmyndigheterna möjlighet att genomföra tullkontroll över hela territoriet, medan Sverige och Storbritannien valt att genomföra kontroller vid gränsen. Ett system med möjlighet till tullkontroll över hela territoriet skulle medföra en smidigare gränspassage för det legala handelsflödet. Vid ett tillslag inne i landet skulle sannolikt en större del av en kriminell organisation kunna lagföras än vad som är fallet vid ett motsvarande tillslag vid gränsen.

Tullens befogenheter bör utvidgas att gälla även ingripande vid misstanke om människosmuggling och illegal invandring, människohandel för sexuella ändamål samt vid misstanke om utförsel av stöldgods.

För att effektivt kunna använda tullens register bör befogenhet att begära legitimation vid tullkontroll införas. Dessa utökade befogenheter får inte hindra en smidig och snabb gränspassering för den legala trafiken. De utökade befogenheterna ska uteslutande användas då det finns anledning att göra ett selektivt urval.

5 Samverkan mot brott

Utöver dessa befogenheter krävs en rad insatser. Gränsskyddet inom tullen måste tydligt definieras som en brottsbekämpande del i rättsväsendet. Tullen måste få ökade möjligheter att samverka både med andra länders tullmyndigheter och med svensk polis i syfte att samordna insatserna mot misstänkt narkotikasmuggling och annan illegal verksamhet. Tullen, Polisen och Kustbevakningen bör på alla nivåer samverka kring bekämpandet av den grova brottsligheten. Detta gäller framför allt de olika myndigheternas analys- och underrättelseverksamhet, men även det rent operativa samarbetet bör utvidgas. Ett exempel där samarbetet bör utvidgas gäller tillgången till polisiära register. Samverkan, inte minst på informationsområdet, mellan Tullen, Polisen och Kustbevakningen måste stärkas. Tullen bör få större tillgång till polisens underrättelseregister, där data om misstänktas farlighet, våldsbenägenhet, vapeninnehav och stöldbrott lagras. Tullens och Polisens kommunikationsnät bör så långt som möjligt samordnas. Tullens och Polisens anställda har ett behov av utbildning i frågor som rör samverkan mellan tull och polis.

Tullen bör, mot bakgrund av förändrad och mer gränsöverskridande brottslighet, få ökade befogenheter att ingripa mot misstänkt terrorism, stöldverksamhet, människohandel, illegal spelverksamhet, utpressning, rån samt tvättning av pengar som erhållits via illegal verksamhet i Sverige eller andra länder.

Stockholm den 7 oktober 2003
Torkild Strandberg (fp)
Gunnar Andrén (fp)	Anna Grönlund (fp)
Johan Pehrson (fp)	Jan Ertsborn (fp)
Anne-Marie Ekström (fp)	Karin Granbom (fp)