Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att renodla polismannens roll för att maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska dokumentationen inom polisen för att maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.
När det råder brist på poliser blir det ännu viktigare att fundera över hur samhället kan maximera allmänhetens nytta av de polisresurser som faktiskt finns. Frågor som vi bör ställa oss är: Gör polisutbildad personal rätt saker? Vilka arbetsuppgifter kan tas över av civilanställda? Går det att effektivisera den polisutbildade personalens administrativa uppgifter? Kort sagt: Är rätt man, med rätt utbildning, på rätt plats och gör rätt saker?
Det är dags att renodla polismannens roll. Polisutbildad personal skall inriktas på att lösa de uppgifter som är polisiära. Alla andra arbetsuppgifter bör utföras av civilanställda. På så sätt frigörs resurser för den polisiära kärnverksamheten.
Uppgifter som inte kräver polisutbildning är exempelvis administrativa uppgifter, såsom vissa servicefunktioner, utskrifter av anmälningar och övrig dokumentation, personalhandläggning samt ekonomihantering. Dessutom finns arbetsuppgifter, som i praktiken inte kräver polisutbildning, men som enligt lagar och förordningar skall skötas av polisorganisationen. Det gäller exempelvis handläggning av ansökningar om olika slags tillstånd, hantering av hittegods och passärenden.
Även inom ramen för den polisiära kärnverksamheten finns uppgifter som kan utföras av en kombination av poliser och civilanställd personal. Exempelvis kan en del av en uppgift kräva polismans kompetens och beslut medan resterande delar kan utföras av en civilanställd.
Pappersexercisen är omfattande inom polismyndigheten. Till stora delar är det också befogat med hänsyn till rättssäkerheten, men mycket kan göras effektivare. En polischef berättade för mig att en polisman kan behöva fylla i upp till nio olika blanketter när han eller hon har gripit en person för ringa narkotikaförseelse. Visst måste det gå att effektivisera.
Generellt bör det gå att effektivisera stora delar av den dokumentation som polisen i dag utför. Exempelvis borde inte polisen behöva skriva ut långa förhörsprotokoll i sin helhet på papper. Det borde räcka med en sammanfattning, förhöret i sin helhet kan bifogas i form av en cd-skiva. Varje effektivisering av pappersarbetet betyder fler polistimmar i yttre tjänst och därmed ökad trygghet för medborgarna.
Poliser möter dagligen människor som tidigare varit under behandling inom psykiatrin. I flera av de fall där poliser den senaste tiden har varit tvungna att skjuta har just dessa personer varit inblandade. En alltför stor del av polisens resurser går åt att hantera psykiskt sjuka personer som borde vara under behandling. Det är inte bara olyckligt av resursskäl, det är dessutom olyckligt eftersom poliser inte är utbildade för att ta hand om psykiskt sjuka människor.
Polisens dokumentationsrutiner bör effektiviseras. Kommunerna och landstingen måste avlasta polisen genom att ta sitt ansvar för psykvården. Samtidigt måste varje polistimme i yttre tjänst, som gör polisen mer synlig och aktiv i samhället, tillvaratas. I polisbristens Sverige har vi helt enkelt inte råd att använda våra polisresurser ineffektivt.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Peter Danielsson (m) |