Motion till riksdagen
2003/04:Ju413
av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

Rättsväsendets målsättningar


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkreta målsättningar för rättsväsendet, så att målskrivningarna blir mätbara och går att utvärdera samt att regeringen skall återkomma med förslag på nya mål.

Motivering

Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på en kristen människosyn och värdegrund. I denna ligger den realistiska insikten om att människan är ofullkomlig och att brott mot medmänniskor och mot samhället alltid kommer att begås. Samtidigt måste strävan från samhällets sida vara att begränsa brottsligheten så långt som möjligt.

Rättvisa handlar om det rätta handlandet i relation till våra medmänniskor. Rättvisa är ett grundvärde, som i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan människors intressen, rättigheter och skyldigheter. Denna rättvisebalans rubbas då någon begår brott och handlar orätt.

Alla människor har ett personligt ansvar för sina medvetna handlingar. Omgivningen har samtidigt en skyldighet att visa civilkurage och stödja varje person att göra det rätta. Det måste finnas en samsyn mellan människors uppfattning om vad som är rätt och fel och rättsordningens.

Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser, och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar som är avgörande. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga ska prioritera insatser som stärker föräldrarnas möjlighet att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till sina barn.

Tilltron till rättssamhället bygger på att medborgarna kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom. Staten ska skapa rättsregler och tillhandahålla sådana resurser att detta garanteras.

Regeringens mål för rättsväsendet är följande: ”Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från ett medborgarperspektiv. I detta ligger bland annat att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Det övergripande målet för domstolsväsendet är att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. Det övergripande målet för polisväsendet är, förutom att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet, att förebygga och upptäcka brott och att se till att den som har begått brott identifieras och lagförs. Det övergripande målet för åklagarväsendet är att se till att den som har begått brott lagförs. Det övergripande målet för kriminalvården är att verkställa utdömda påföljder på ett säkert och trovärdigt sätt samt att vidta åtgärder som minskar riskerna för återfall i brott.”

Kristdemokraterna anser att denna målsättning är alltför diffus och att det är omöjligt att mäta resultaten. Det krävs mer konkreta målsättningar för att komma till rätta med den alltmer ökande brottsligheten. En av de viktigaste åtgärderna är att påverka människor inställning till vad som är rätt och fel. Det är därför angeläget att komma in mycket tidigt i en människas liv och påverka dennes värderingar. Långsiktigt handlar det om förebyggande arbete, om internalisering, införlivandet av värden, värderingar och normer. Vuxenvärldens insatser betyder mycket för att få barn och unga att avstå från att börja begå brott. Föräldrar och andra vuxna som har ansvar för barnuppfostran måste därför stöttas i denna uppgift så att de kan och orkar vara närvarande och delaktiga i de ungas liv och ge dem en social trygghet. Höjd upptäcktsrisk, fasthet och konsekvens är viktiga signaler i detta preventiva arbete.

Kristdemokraternas vision för perioden 2004–2006 är att minska brottsligheten med 20 procent. För att det ska vara möjligt krävs mer förebyggande insatser bland barn och unga, dvs. bättre ungdomsvård för dem som redan hamnat på den brottsliga banan och kraftfulla rehabiliterande insatser för att motverka att kriminella återfaller i brott. I Kristdemokraternas kommittémotioner om unga lagöverträdare, polis och kriminalvård redogörs för olika handlingsplaner för att nå målet. Antalet poliser på gator och torg ska också ökas, och det ska finnas en närpolis per 1 000 invånare. Genom att bygga bort brottslighet ökas tryggheten för våra medborgare. Detta tas upp i Kristdemokraternas kommittémotioner om brottsförebyggande arbete och polisinsatser.

I en undersökning gjord av Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier publicerad i augusti 2003, säger 40 procent av Sveriges kvinnor och 10 procent av männen att de dra sig för att gå ut när det är mörkt på grund av den osäkerhet som råder ”på gator och torg”. Kristdemokraterna vill öka polisens närvaro i samhället och har som målsättning att antalet personer som känner osäkerhet inför att gå ut när det är mörkt ska halveras under de kommande tre åren.

Kristdemokraterna vill förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet genom ökade satsningar på fler poliser, fler åklagare, ungdomsjourdomstolar, att behålla tingsrättsorganisationen och öka kompetensen hos dem som utreder brott mot kvinnor och barn. Antalet avskrivna ärenden ska minskas genom ökade polisinsatser.

Idag klaras cirka 25 procent av brotten upp. Kristdemokraterna vill höja nivån till att 50 procent klaras upp. Detta ska ske genom mer resurser till polisen så att brott kan bekämpas och att fler personer finns för att utreda brott, snabbare insatser, bättre hjälpmedel för polisen vid förhör och ökat stöd till vittnen så att människor vågar vittna.

Regeringen måste visa i handling att våldsutvecklingen kan stoppas. Den nedmontering som hittills pågått inom rättsväsendet måste vända i en aktiv satsning på fungerande domstolar, polisstationer i hela landet, poliser på gator och torg och fängelser som rehabiliterar de intagna. Mobilisering av motkrafter mot våldet måste aktivt ske. Att alltfler ungdomar och samhällsmedborgare beväpnar sig ska förhindras. Samhällsmedborgarna ska uppmuntras till att hjälpa och stödja varandra. Ansvar ska tas för de psykiskt sjuka i samhället så att dessa får vård och ett humant omhändertagande.

Kristdemokraterna vill att regeringen konkretiserar sina målsättningar för rättsväsendet så att dessa blir mätbara och går att utvärdera och att regeringen ska återkomma med förslag på konkret aktionsplan för hur de anförda målsättningarna ska uppfyllas.

Stockholm den 6 oktober 2003

Ragnwi Marcelind (kd)

Peter Althin (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)