Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 28 kap. 14 § rättegångsbalkens ändras till att förutom fingeravtryck och foto även omfatta DNA-prov.
Idag tas DNA-prov på personer som dömts till mer än två års fängelse. Detta är ett viktigt verktyg för polisen vilket kan ge avgörande resultat i utredningar. Redan när polisen gör brottsplatsundersökningar registeras DNA-spår. Dessa skickas till Statens kriminaltekniska laboratorium som därefter registrerar spåren och samtliga DNA-spår läggs in i ett spårregister. DNA-profilen finns tillgänglig hos polisen.
Idag klaras mindre än tio procent av vardagsbrotten upp i Sverige. Nyligen greps och dömdes en man i Västra Götaland för ett 40-tal inbrott tack vare att polisen hade en DNA-profil på gärningsmannen. I England har man ett av världens mest omfattande register med DNA-profiler. Brotten som klaras upp tack vare detta har ökat markant, utan ett omfattande utredningsarbete.
Genom att ändra 28 kap. 14 § rättegångsbalken där anhållen eller häktad skall lämna fingeravtryck och foto till att omfatta även DNA-prov skulle polis och åklagare få en betydligt större möjlighet till bevisföring. Provet kan genomföras på enklaste sätt genom t.ex. ett hårstrå eller lite saliv utan medverkan av sjukvårdande personal.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Else-Marie Lindgren (kd) |