Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar inom domstolsväsendet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nedläggelser av Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter inte får ske.
Ett rättssamhälle kräver fungerande domstolar. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektiv sätt och att avkunna dom inom rimlig tid. Framtiden kommer att ställa nya krav på närhet och lokal förankring för att garantera rättssäkerheten.
Den nuvarande tingsrättsorganisationen som inrättades 1971 är på väg att raseras av regeringens reformiver. När Domstolskommittén fick till uppgift att minska landets 97 tingsrätter mötte den så starkt motstånd ute i landet att regeringen till slut fick dra tillbaka kommitténs direktiv. I stället beslutade regeringen om besparingsaktioner mot tingsrätterna, i synnerhet de mindre. Vidare koncentrerades inskrivningsmyndigheterna till ett fåtal tingsrätter med budget- och personalnedskärningar som följd. Allt detta ledde i sin tur till att främst de mindre tingsrätterna blivit alltmer sårbara, bland annat på grund av minskad personalstyrka.
Regeringens tingsrättsreform har hittills inneburit att antalet tingsrätter har minskat från 93 stycken år 2000 till 72 stycken år 2002. Flera tingsrätter är på väg att läggas ner enligt budgetpropositionen. I propositionen står, att Domstolsverket arbetar vidare med en komplettering av den tidigare utredningen om hur tingsrättsorganisationen i Gävleborgs län bör vara utformad. I skrivelsen som lämnades till riksdagen i maj år 2003 uttalade regeringen att en gemensam domstol för hela Gävleborgs län skulle ha påtagliga fördelar men att hänsyn måste tas till att en sådan lösning skulle leda till väl stora avstånd inom domkretsen. Vi menar att det skulle få allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten i vår region. Det skulle även innebära mycket långa resor för alla berörda med stora kostnader som följd.
Vår oro för tingsorganisationen i Gävleborgs län har ytterligare förstärkts efter att vi tagit del av Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömbergs promemoria, daterad den 22 augusti 2003, där han presenterat sin plan för regeringen och t.o.m. förordar fler sammanläggningar än regeringens ursprungliga förslag, dvs. 72 tingsrätter ska bli 37. Bland annat förslås att Hudiksvalls och Bollnäs tingsrätter på sikt försvinner.
Regeringen har genom åren angett olika skäl för behovet av en förändring av domstolarnas antal. Bland annat har man anfört att utvecklingen i samhället går allt snabbare, nya krav ställs på domstolarna med alltmer avancerade mål, en internationalisering med inslag av EG-rätt samt avancerade ekobrottsmål. Det är dock uppenbart att det handlar om politisk ovilja att resursmässigt prioritera att behålla de mindre och medelstora tingsrätterna.
Idag regleras antalet tingsrätter och platsen för en tingsrätt i förordning. På detta sätt har regeringen kunnat avgöra en fråga som borde behandlats i riksdagen. Domstolsverket går regeringens ärenden utan att ifrågasätta vad som händer med rättssäkerheten.
Enligt vad regeringen tidigare framhållit bör domstolarna finnas så att de allra flesta medborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Det förslag som nu ligger på regeringens bord leder till att medborgarna i stora delar av Gävleborg, som redan tidigare drabbats av omorganisation och centralisering av andra myndigheter, på nytt får ta smällen. Förslaget om en tingsrätt per län skulle ge mycket långa resor för alla berörda, och ytterst är det ett hot mot rättssäkerheten. I Gävleborgs län är Hudiksvalls och Bollnäs tingsrätter hotade.
Kristdemokraterna och Centerpartiet har sedan länge kritiserat den reformering, eller snarare deformering, av det svenska domstolsväsendet som nu genomförs med Domstolsverkets och regeringens goda minne. Nu måste omorganisationen stanna, och inga nya förändringar får genomföras förrän konsekvenserna av de redan genomförda nedläggningarna kan avläsas.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |
Sven Bergström (c) |