Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar inom domstolsväsendet och att en nedläggning av Värnamo och Eksjö tingsrätt samt Göta domstol inte får göras.
Ett rättssamhälle kräver fungerande domstolar. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt och avkunna dom inom rimlig tid. Framtiden kommer att ställa nya krav på närhet och lokal förankring för att garantera rättssäkerheten.
Den nuvarande tingsrättsorganisationen som inrättades 1971 är på väg att raseras av regeringens reformiver. När Domstolskommittén fick till uppgift att minska landets 97 tingsrätter mötte den så starkt motstånd ute i landet att regeringen till slut fick dra tillbaka kommitténs direktiv. I stället beslutade regeringen om besparingsaktioner mot tingsrätterna, i synnerhet de mindre. Vidare koncentrerades inskrivningsmyndigheterna till ett fåtal tingsrätter med budget- och personalnedskärningar som följd. Allt detta ledde i sin tur till att främst de mindre tingsrätterna blivit alltmer sårbara, bland annat på grund av minskad personalstyrka.
Idag regleras antalet tingsrätter och platsen för en tingsrätt i förordning. På detta sätt har regeringen kunnat avgöra en fråga som borde behandlats i riksdagen. Regeringens tingsrättsreform har hittills inneburit att antalet tingsrätter har minskat från 93 stycken år 2000 till 72 stycken är 2002. Konsekvenserna av denna drastiska förändring har inte utvärderats från rättssäkerhetssynpunkt. Antalet brott ökar. Trots detta är fler tingsrätter på väg att läggas ner, enligt regeringens och Domstolsverkets plan. Domstolsverkets generaldirektör, Stefan Strömberg, har i en promemoria daterad den 22 augusti 2003 presenterat sin plan för regeringen, där han förordar fler sammanläggningar än regeringens ursprungliga förslag, 72 tingsrätter ska bli 37. Bland annat föreslås att Värnamo och Eksjö tingsrätter samt Göta hovrätt på sikt försvinner. Även om inte dessa nämns i regeringens budgetproposition för nästkommande år ligger hotbilden kvar.
Regeringen har genom åren angett olika skäl för behovet av en förändring av domstolarnas antal. Bland annat har man anfört att utvecklingen i samhället går allt snabbare, nya krav ställs på domstolarna med alltmer avancerade mål, en internationalisering med inslag av EG-rätt samt avancerade ekobrottsmål. Det är dock uppenbart att det handlar om politisk ovilja att resursmässigt prioritera att behålla de mindre och medelstora tingsrätterna.
Jag menar att domstolar bör finnas så att de allra flesta medborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Det förslag som nu ligger på regeringens bord leder till att medborgarna i glesbygden, som redan tidigare drabbats av omorganisation och centralisering av andra myndigheter, på nytt får ta smällen. Sverige ska få blott en tingsrätt per län vilket ger mycket långa resor för alla berörda, inte minst vittnen, och ytterst är ett hot mot rättssäkerheten. Samordning för att få kompetens i specialmål måste lösas på annat sätt.
Kristdemokraterna har sedan länge kritiserat den reformering, eller snarare deformering, av det svenska domstolsväsendet som nu genomförs med Domstolsverkets och regeringens goda minne. Nu måste omorganisationen avstanna och inga nya förändringar genomföras förrän konsekvenserna av de redan genomförda nedläggningarna kan avläsas.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Maria Larsson (kd) |