Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över lagstiftningen rörande olaglig alkoholhantering och offentlig tillställning, för att komma åt problemen med svartklubbar.
Svartklubbar är ett växande problem, kanske främst i storstäderna. Restaurangnäringen kämpar, när den bedrivs ärligt, en ojämn kamp mot klubbar som i lönndom, utan utskänkningstillstånd och utan att betala skatt, konkurrerar ut seriösa näringsidkare. Man kan även lägga säkerhetsaspekter på verksamheten då den oftast bedrivs i undermåliga lokaler utan korrekt brandskydd. Svartklubbarna har också visat sig vara grogrund för grov kriminell verksamhet. Polisen är genom spaning väl förtrogen med verksamheten men tvingas konstatera att bevisbördan är så tung att klubbinnehavarna ofta går fria, bevisen håller inte i domstol.
Tidigare kunde klubbägarna åtalas för brott mot ordningslagen eftersom det är olagligt att förvara alkohol i lokaler där det pågår offentliga tillställningar. Polisen kunde upplösa tillställningen direkt, ta spriten i beslag och rapportera ordningsbrottet. Ett brott mot ordningslagen är visserligen ett ringa brott i sammanhanget, men var för polisen ett framgångsrikt vapen för att ständigt kunna störa och avbryta klubbarnas verksamhet, med stora kostnader för klubbägaren som följd.
Inom domstolsväsendet har en diskussion uppstått om vad en offentlig tillställning är, vilket lett till att varken åtal eller tillslag sker på det här sättet längre, trots att klubbarna uppenbart vänder sig till allmänheten och alls inte är några slutna föreningar.
Med ett förvaringsförbud av alkohol kommer man även åt de livsmedelsbutiker som säljer sprit under disk. Lagstiftningen inom detta område bör därför ses över så att polisen åter får ett vapen i kampen mot svartklubbar, olaglig alkoholutskänkning och därigenom osund brottslig konkurrens.
|
Stockholm den 23 september 2003 |
|
|
Carl-Axel Roslund (m) |