Motion till riksdagen
2003/04:Fö254
av Eva Flyborg (fp)

En könsneutral värnplikt


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

Sverige behöver kvinnlig värnplikt 2

Kvalitet 2

Jämställdhet 3

Är plikt verkligen den rätta vägen att gå? 3

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en könsneutral värnplikt.

  2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur den könsneutrala värnplikten skall genomföras.

Sverige behöver kvinnlig värnplikt

Det är mer än hundra år sedan allmän värnplikt infördes i Sverige. Vad vore väl bättre än att göra värnplikten värd sitt namn. Det är hög tid att göra den manliga värnplikten allmän. Folkpartiet liberalerna har länge förordat en allmän värnplikt i dess riktiga bemärkelse, det vill säga gällande såväl kvinnor som män. Idag är frågan mer aktuell och angelägen än någonsin. Utvecklingen såväl i samhället som inom försvaret och den militära sfären har gjort att ett villkorslöst öppnande av de militära institutionerna för kvinnor är både oundvikligt och nödvändigt.

Skälen till att låta även kvinnor omfattas av pliktlagarna är flera. Ett av de allvarligare tecknen är de återkommande rapporterna om sexuella trakasserier, om kvinnor som hoppar av sin värnpliktsutbildning i förtid på grund av ”hälsoskäl” etc. Undersökningar har visat att mer än hälften av alla kvinnliga officerare någon gång varit utsatta för direkta sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater. Integreringen av kvinnor i försvaret har uppenbarligen inte lyckats fullt ut. Trots detta väljer regeringen att bortse från Pliktutredningens rekommendation att utvidga plikten att fullgöra värnplikt till att gälla även kvinnor.

Kvalitet

Skälen till att göra män och kvinnor lika skyldiga att försvara sitt land är främst kvalitativa. Försvarsmakten står idag inför stora förändringar. Nya uppgifter i nya strukturer innebär stora utmaningar för den militära institutionen. I dagens och framtidens försvarsmakt ökar kraven på bland annat flexibilitet och, inte minst, att rätt man eller kvinna är på rätt plats vid rätt tillfälle. Detta innebär att man inte längre kan unna sig lyxen att a priori tacka nej till hälften av den i samhället befintliga kompetensen. Med en könsneutral värnplikt skulle man tillgodose de samlade personalbehoven inom civilt och militärt försvar genom att utgå från hela befolkningen. Försvarsmakten behöver kvinnorna och den kompetens som de besitter för att kunna utvecklas i takt med omvärlden och därmed kunna erbjuda svenska folket det försvar som det med rätta förväntar sig.

Jämställdhet

Men det finns också en jämställdhetsaspekt som är väl värd att anföra. Även kvinnor har en rätt att kunna försvara sig. Oftast ser vi dock kvinnan som ett försvarslöst offer, såväl i krig som i fred. Men, som vi ser det, så är det alla kvinnors rätt att lära sig att försvara sig själva, sina barn och sitt land. Vad är det för gudomlig lag som säger att den rätten bara är mannens? Det handlar här mycket om traditioner och attityder. Vi politiker förväntas gå före och utmana systemen så att de utvecklas och förbättras i takt med tiden.

I grunden handlar det om hur Sverige som nation och statsmakt ser på sina unga kvinnor och män. Detta synsätt anger tonen för alla i samhället, om hur kvinnor och män skall bemötas, bedömas och behandlas och vad man duger till. Det är på detta, och tusen andra sätt, som attityder grundas och könsroller cementeras. Därför är det av yttersta vikt att staten behandlar alla lika.

Är plikt verkligen den rätta vägen att gå?

Nödvändigheten att öka antalet kvinnor i Försvarsmakten stöds visserligen av de flesta i retoriken. Oviljan att låta kvinnor omfattas av pliktlagarna gör dock att sådant tal klingar falskt. En utvidgning av skyldigheten att fullgöra värnplikt till att gälla även kvinnor är nödvändigt för att öka dess antal i Försvarsmakten och för att åstadkomma en genuin integrering av kvinnor i det militära. Det är också en naturlig utveckling för en försvarsmakt som tar steget in i 2000-talet.

En viktigt grund till trakasserierna av kvinnor i det militära är det faktum att dessa anses vara udda och inte behandlas enligt samma kriterier som männen. Om också kvinnor måste mönstra och därefter tas ut till befattningar på samma grunder som män, kommer inte längre denna faktor för nedvärdering av kvinnan att existera. Om även kvinnor omfattas av pliktlagarna, kommer dessutom med automatik fler kvinnor att genomgå värnplikt. Detta torde öppna för ett större intresse och för att fler kvinnor vågar ta det steg som annars kanske skulle varit för stort. Mönstringen ger dessutom kvinnor en naturlig kontakt med försvaret – kontakt och ett informationstillfälle utan vilket officersyrket annars kanske inte ens är ett alternativ.

Ett argument som ofta förs fram när kvinnors roll i det militära diskuteras är att kvinnorna inte når upp till de krav på fysisk styrka och färdighet som uppgifterna inom det militära kräver. I så fall måste kvinnor bedömas efter andra kriterier, vilket vore förödande för försvarets kvalitet och funktion, sägs det. Vi menar att kvinnor ska tas ut på samma grunder som män. Alla kvinnor kommer inte att klara det, men det gör inte heller alla män. Däremot borde det inte vara orimligt att kräva att de kriterier som används vid uttagning av värnpliktiga ses över. En sådan åtgärd torde vara en naturlig följd, om inte annat av det faktum att militärens roll och uppgifter kraftigt förändrats på senare år och så antagligen kommer att göra även framöver.

Ett annat argument mot en könsneutral värnplikt brukar vara att idag, när knappt en tredjedel av alla svenska män fullgör värnpliktsutbildningen, är det snarast läge att helt avskaffa pliktuttagningen och istället basera rekryteringen till Försvarsmakten helt på frivillighet. Att i en sådan situation kräva en utvidgning av pliktuttagningen kan synas avigt. Men att göra värnplikten könsneutral påverkar inte i sig antalet värnpliktiga, eftersom det är krigsorganisationens storlek som styr det årliga rekryteringsbehovet och inte ett fixerat antal. Den förändring det skulle innebära att utvidga plikten att fullgöra värnplikt till att gälla även kvinnor är att vi breddar rekryteringsunderlaget för försvaret och därmed ökar möjligheten till en kvalitativ förbättring. En viktig princip för Folkpartiet liberalerna är att inte en enda får tas ut i onödan till plikttjänst.

Samhällstjänst måste alltid grundas på ett reellt behov som därmed gör den motiverad och meningsfull. Uttagningen ska också i största möjliga mån styras av frivillighet. Dock anser vi att en pliktlagstiftning är nödvändig såsom en yttersta garanti för att försvaret alltid ska kunna få tillgång till den kompetens som erfordras. Med en könsneutral mönstrings- och militärtjänst ökar underlaget med i princip det dubbla. Sammantaget kommer en pliktuttagning oavsett kön, med frivillighet såsom riktmärke, medföra att knappast någon behöver tas ut mot sin vilja.

Än så länge tycks Folkpartiet liberalerna vara de enda som tagit slogan om ”ett smalare men vassare försvar” på allvar. Försvarsmakten är idag smalare än någonsin. Det är dags att se till att den också blir vassare. Införandet av kvinnlig värnplikt kommer att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar, ett bättre fungerande och mer rättvist rekryteringssystem och samtidigt bidra till den viktiga jämställdheten i vårt land. Utvidga skyldigheten att fullgöra värnplikt även till kvinnor!

För kvinnorna och männen. För försvaret. För Sverige.

Stockholm den 7 oktober 2003

Eva Flyborg (fp)