Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet för att höja det civila meritvärdet i värnpliktsutbildningen skall intensifieras och prioriteras inom Försvarsmakten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten aktivt informerar i samhället om värnpliktens civila meritvärde.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det krävs en central samordningsenhet hos Försvarsmakten för att kunna säkerställa kontinuiteten och det vardagliga arbetet med det civila meritvärdet för värnpliktiga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den militära utbildning som kan jämföras med motsvarande civil utbildning meriteras med högskolepoäng.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att delar av grundutbildningen anpassas för att möjliggöra en civil meritering av värnplikten i form av civila certifikat, såsom körkort, navigeringsbevis, ammunitionsröjarbevis m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarsmakten väsentligt fördjupar samarbetet med utbildningsväsendet samt näringslivet i syfte att förbättra det civila meritvärdet för de värnpliktiga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värnpliktiga ges möjlighet att vid sidan av sin tjänst studera på komvux på förbandsorten.
1Yrkande 4 hänvisat till UbU.
Frågan om civilt meritvärde blir allt viktigare i takt med minskade värnpliktskullar. Då det idag enbart är 15 procent av en årskull, kvinnor som män, som gör sin värnplikt är det viktigt för samhället att kunna motivera och ge de få ungdomar som gör värnplikt en kvalitativ utbildning. Vid ett avskaffande av plikten blir detta än viktigare.
För att lyckas måste Försvarsmakten intensifiera och prioritera arbetet med civilt meritvärde i den dagliga värnpliktsutbildningen. Försvarsmakten måste lägga ner mer resurser och vilja för att förbättra meritvärderingen. Det gäller att arbeta på bred front genom att bl.a. införa högskolepoäng, civila certifikat och behörigheter i värnpliktsutbildningen.
Arbetet har påbörjats men bör organiseras och utvecklas då det idag går för sakta. Det är av stor vikt att Försvarsmakten kontinuerligt arbetar fram nya lösningar för att höja det civila meritvärdet för de värnpliktiga.
Då man idag från samhället inskränker den enskilda människans fri- och rättigheter är det mycket viktigt att de berörda blir kompenserade för sina insatser. Samhället kan samtidigt som man kvalitetssäkrar utbildningen även kompensera de ungdomar som ger en period av sitt liv till samhället genom att ge dessa ett fullgott civilt meritvärde. Skulle man, vilket jag önskar, avskaffa plikten skulle behovet av ett gott civilt meritvärde växa för att på så sätt motivera fler att genomföra värntjänst.
Det är väsentligt att värnplikten/värntjänsten bygger på den enskildes motivation och är fylld med ett så pass förmånligt innehåll att den framstår som ett meningsfullt alternativ till arbete eller studier. Ett sätt är att förbättra det civila meritvärdet.
Civilt meritvärde ger en ökad möjlighet för den enskilde att nyttja sin tid som värnpliktig i civila sammanhang. Ett fullgott civilt meritvärde för de värnpliktiga är en nyckelfråga för Försvarsmakten men även en mycket viktig åtgärd för att tillfredsställa de värnpliktiga. Denna fråga blir allt vikigare i takt med minskade värnpliktskullar. Då det idag enbart är 15 procent av en årskull, kvinnor som män, som gör värnplikt är det viktigt för samhället att kunna motivera och ge de få ungdomar som gör värnplikten en kvalitativ utbildning. Skulle plikten avskaffas, vilket jag skulle välkomna, skulle civilt meritvärde bli än viktigare för att motivera människor att genomföra värntjänst.
Då det är allt färre som gör sin värnplikt är det även allt färre som vet vad man egentligen lär sig som värnpliktig. Om inte arbetsgivare och beslutsfattare i framtiden vet betydelsen för den personliga utvecklingen av att ha genomfört värnpliktsutbildningen kommer tusentals ungdomar från varje årskull inte ha någon fördel av att ha gett en relativt lång period av sitt liv till samhället.
En stor utmaning för samhället och för Försvarsmakten är att förstärka det allmänna meritvärdet trots att allt färre gör värnplikten och därigenom inte ser meriten av att ha genomfört den.
Det är inte lätt att öka det allmänna meritvärdet. För att lyckas måste Försvarsmakten intensifiera och prioritera arbetet med civilt meritvärde i den dagliga värnpliktsutbildningen. Försvarsmakten måste lägga ner mer resurser och vilja för att förbättra meritvärderingen. Det gäller att arbeta på bred front genom att införa högskolepoäng inom bl.a. ledarskap, pedagogik, sjukvård samt civila körkort, navigationsbevis, väktarutbildning, ammunitionsröjarutbildning m.m. Arbetet har påbörjats men bör organiseras och utvecklas då arbetet idag gå för sakta. Vad som ovan anges om att arbetet för att höja det civila meritvärdet i Försvarsmakten skall intensifieras och prioriteras i den dagliga värnpliktsutbildningen bör ges regeringen till känna.
Genom att ge värnpliktiga goda förmåner och ett gott civilt meritvärde kommer frivilligheten att genomföra utbildningen att öka. Detta kommer, förutom mer motiverade värnpliktiga, att innebära att fler vill göra värnplikt och det kommer att skapas en konkurrens om platserna. Det kommer i sin tur att leda till att man får de mest lämpliga ungdomarna, vilket medför att de som får göra värnplikten kommer att ha en god status när de kommer ut i arbetslivet. Först då har samhället säkerställt att de värnpliktiga får någonting tillbaka för den tiden de gett till samhället. Detta skulle vara en god utveckling för oss som önskar pliktens avskaffande.
Det är av stor vikt att Försvarsmakten aktivt arbetar för att informera samhället om sin verksamhet, dels för att förankra Försvarsmaktens verksamhet hos människor men även för att kunna ge människor en god inblick i vad dess största personalgrupp, de värnpliktiga, gör och vad de lär sig. Det är även betydelsefullt att informera, med riktade insatser, grupper som är viktiga för de värnpliktiga i framtiden som t.ex. arbetsgivare. Detta bör ges regeringen till känna.
Grunden i att kunna förändra och förbättra någonting är att det finns vilja och arbetsresurser för att arbeta med uppgiften. Idag finns det en uttalad politisk vilja att förbättra det civila meritvärdet för de värnpliktiga, trots att det finns knappt några resurser avsatta för en organisation som arbetar med detta. Det krävs en organisation för att samordna, styra och säkerställa kontinuiteten i arbetet, knyta avtal med näringsliv samt universitet m.m. Det räcker inte med vilja. Försvarsmakten måste sätta handling bakom orden och tillsätta en enhet som arbetar med denna otroligt viktiga fråga för den enskilda, Försvarsmakten och indirekt för samhället i stort. Detta bör ges regeringen till känna.
En viktig del av att ge behörigheter som det civila samhället förstår är att göra det möjligt för värnpliktiga att ta högskolepoäng genom utbildningen. Det är även viktigt för att kvalitetssäkra utbildningen. Det skall vara naturligt att de värnpliktiga ska få högskolepoäng för den del av utbildningen där detta är möjligt. Bl.a. bör man ge högskolepoäng i ledarskap, pedagogik, moral och etik samt sjukvård beroende på vilken befattning den värnpliktiga har. Vidare bör det givetvis vara så att högskolepoängen i framtiden likriktas så att det inte har någon betydelse på vilket förband man utbildas. Idag är det dessvärre inte så, men det går säkerligen att avhjälpa med en central organisation. Vad som ovan anges om att ge de värnpliktiga högskolepoäng för sin utbildning bör ges regeringen till känna.
Det är väsentligt att Försvarsmakten aktivt arbetar för att civilt certifiera så mycket som möjligt av utbildningen, dels för den enskildes skull, dels för att man ska kunna kvalitetssäkra utbildningen. Många certifikat såsom körkort, navigationsbevis m.fl. leder, genom att samhället kvalitetssäkrar utbildningen, till att värnpliktiga och deras omgivning får en säkrare arbetsmiljö. En säker arbetsmiljö är ett självklart krav som man kan ställa på Försvarsmakten. Vad som ovan anges om att delar av grundutbildningen anpassas för att möjliggöra en civil meritering av värnplikten i form av civila certifikat bör ges regeringen till känna.
Det bör även förefalla högst fördelaktigt för såväl Försvarsmakten som för den värnpliktige själv om de utbildningar som leder till militära förarbevis på fordon ersätts med civila körkort. Medan antalet repövningar i dagsläget, och troligtvis även i framtiden, är obefintliga, främjar det den värnpliktiges utbildningsståndpunkt om civilt körkort medges. Det som anförts här kan givetvis appliceras på andra utbildningar, t.ex. navigeringsutbildningar. Vad som ovan anges om att värnpliktiga skall få civila körkort bör ges regeringen till känna.
Varje år utbildas drygt ett tusental värnpliktiga i bevakningstjänst. Även om namnet på befattningen har förändrats över tiden så kommer funktionen att värnpliktiga bedriver sin tjänstgöring som vakter åt Försvarsmakten att finnas kvar inom överskådlig tid. Idag får dessa på många förband grundmässigt sett endast en skyddsvaktsutbildning, som har föga värde civilt. Dessa värnpliktiga blir tveklöst experter på bevakning, eskort och skydd av objekt, materiel och delvis även personer. De handhar dessutom automatkarbiner med skarp ammunition, vapen som polisen nästan aldrig nyttjar. Innan Försvarsmakten klarar av att införa mer civila meriter i utbildningen så ska man på förbanden komplettera utbildningen med väktar- eller ordningsvaktsutbildning. Denna genomförs ofta på entreprenad av externa, civila företag eller direkt av polisen. Vad som ovan anges om civil väktar- och ordningsvaktsutbildning bör ges regeringen till känna
Det finns en mängd civila certifikat som med lite vilja kan införas såsom t.ex. ammunitionsröjarbevis, rökdykar-, dykar- och fallskärmscertifikat m.m. Vidare är det angeläget att Försvarsmakten kontinuerligt arbetar för nya lösningar att höja det civila meritvärdet. Det är viktigt att Försvarsmakten certifierar de utbildningar där det är genomförbart och arbetar för att så många värnpliktiga som möjligt skall få certifikat som de värnpliktiga har civil nytta av. Vidare måste Försvarsmakten väsenligt fördjupa samarbetet med utbildningsväsendet samt näringslivet i syfte att förbättra det civila meritvärdet. Detta bör ges regeringen till känna.
Under sin värnplikt är det många unga killar och tjejer som vill nyttja ledig tid till komvuxstudier. Detta är dock inte helt problemfritt, då de ofta är skrivna i en annan kommun. Enligt folkbokföringslagen är tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt inte att betrakta som ändrad bosättning. En värnpliktig som tjänstgör i någon annan kommun än hemkommunen kan därför inte folkbokföras i den kommunen.
Kommunerna är enligt skollagen huvudmän för komvux. En kommun bekostar sådan utbildning för elever som är folkbokförda i kommunen. Enligt skollagen har en kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har tagit emot en vuxenelev som kommer från en annan kommun rätt till ersättning (interkommunal ersättning) för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. En totalförsvarspliktigs hemkommun har emellertid ingen skyldighet att betala interkommunal ersättning till en annan kommun för de totalförsvarspliktiga som vill studera på komvux på tjänstgöringsorten, då de värnpliktiga inte är vuxenstuderande.
Kontentan av dagens lagstiftning blir att värnpliktiga i många fall inte kan lösa upp sina betyg under sin lediga tid. Regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att de värnpliktiga ges möjlighet att studera på komvux under sin lediga tid. Åtgärder som denna behövs för säkerställa att de ungdomar som gör värnplikten har möjlighet till en meningsfull fritid. Vad som ovan anges om att värnpliktiga ges möjlighet att studera på komvux under sin lediga tid bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |