Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa krav på obligatoriskt utskick av fondrapporter.
Enligt en nyligen genomförd undersökning har 75 procent av alla vuxna fondsparare inte alls läst eller endast bläddrat i fondbolagens års- och halvårsrapporter.
Dessutom skickas rapporterna även till alla barn som fondsparar. Detta innebär att samma familj ofta får flera exemplar av samma rapport. Ett stort antal av rapporterna hamnar direkt i pappersinsamlingen.
Fondbolagen önskar självklart att så många fondsparare som möjligt tar del av den information som finns i rapporterna. Ambitionsnivån verkar vara hög när det gäller att göra rapporterna tilltalande och informativa. Rapporterna innehåller alla tänkbara uppgifter som intresserade av fondutvecklingen kan önska. Problemet är dock att det blir en för omfattande information för de flesta fondsparare, information som de inte anser sig ha tid eller möjlighet att ta del av.
Uppskattningsvis skickas 20 miljoner fondrapporter per år, vilket betyder att enbart portokostnaden kan beräknas till 400 miljoner kronor. Det är till slut de svenska fondspararna som får betala för rapporterna som de flesta av dem inte läser.
Antag att en fondsparare har 10 000 kronor i en fond med en förvaltningsavgift på en procent, dvs 100 kronor per år. Enbart porto för utskick av två rapporter uppgår då till 40 kronor vilket betyder 40 procent av fondavgiften!
Regeringen säger i propositionen att ”det ligger i andelsägarnas intressen att inte belastas av kostnader för information som de inte anser sig ha behov eller intresse av”, men att detta måste vägas mot vikten av att andelsägarna får den information som års/halvårsrapporterna innehåller.
Dagens fondlagstiftning säger att fondrapporter skall skickas till alla som inte avsagt sig att få rapporterna. Varför kan inte fondspararna i Sverige få samma valmöjlighet som i andra länder?
Fondbolagens Förening framför i likhet med Värdepappersfondutredningen att samma regler bör gälla i vårt land som i alla andra länder – vill man ha en årsrapport så kan man enkelt beställa den själv, via post, e-mail eller genom att hämta den på fondbolagets hemsida, helt utan kostnad. Det är ett kundvänligt, resurseffektivt och modernt sätt att distribuera information. Detta är också vad som gäller för börsbolagens utskick av årsredovisningar till dem som sparar i enskilda aktier.
En sådan förändring skulle kunna kombineras med en obligatorisk förfrågan från fondbolagen till alla fondsparare i samband med att de nya reglerna träder ikraft och därefter fortsättningsvis ett obligatoriskt erbjudande till alla nytillkomna fondsparare om att få rapporterna och på vilket sätt de vill.
Regeringen föreslår nu i förslaget till ny lag om investeringsfonder med samma argument för ett obligatoriskt utskick som när lagstiftningen infördes för mer än tio år sedan, att obligatoriet skall bestå. Det är ett anmärkningsvärt förslag med tanke på utvecklingen på informationsområdet. Sverige och Norge är idag ensamma om att ha obligatoriskt utskick och i Norge förbereds ett förslag till ändring under hösten.
De resurser som idag används till tryck av års- och delårsrapporter plus porto skulle kunna användas till lägre avgifter. Idag läser 85 procent av de vuxna fondspararna sitt kontobesked och får samtidigt mer kortfattad och lättläst information. Här finns ett bra tillfälle till att förbättra den informationen ytterligare och även tala om var de som är intresserade kan hitta årsrapporterna.
Mycket talar för att de nya faktablad som ska finnas för alla fonder kan få stort genomslag. Faktabladen kommer på ett lättillgängligt sätt innehålla den mest väsentliga information som varje fondsparare behöver före köp av en fond.
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
Mats Odell (kd) |
Olle Sandahl (kd) |